Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [94] Arfwidsson, Oisians sånger — försvenskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
ingenting talas: om jordbruk och mynt, som: bevisa en mera
framskriden kultur; och slutligen, att sångernas, inre beskaf-
fenhiet; enkelheten i begreppen. torftigheten i uttrycken och
konstlösheten i periodbyggnaden tydligen utvisar, att det folk,
hos hvilket de uppsprungit, måste ännu hafva varit i sin kul-
tupse första: barndom. — >:
5. Ossianska dikternas versbyggnad. Det Gaeliska språ-
ket är enkelt. till sin prosodi och närmar. sig i detta fall de
Nordiska; samt grundar sig, likasom: dessas, hufvudsakligen
på -accenten. Härtill bidrager betydligt mängden af mono-
syllaber; hvilka i Gaeliskan utgöra mer än hälfröra s6 kela
ordförrådet. — Grundformerna för versens’ yttre struktur. äro
två: den daktyliska trimetern och tetrametern, samt den: j jam-
biska trimetern och tetrametern. Att häri likväl många varie-
teter förekommo, har sin naturliga förklaring uti don långa
— tiderymd sångerna endast genom den muntliga traditionen
- fortlefvat: ”Rimmet. består deruti, att vokalen eller vokalerne
uti en rads sista ord återkomma i sista. ordet af en annan;
tredje eller fjerde rad, utan afseende på de omgifvande kon-
sonanterna: Sålunda finner: man blar rimmadt emot lamh, ard
mot ann, o.s.v. Förf. anmärker derefter den likhet, som råden
emellan de forn-Skandinaviska verserna uti Semunds Edda
och -de::Ossianska, och finner äfven deruti ett bevis mera för
de sednares höga ålder, genom den förvandskap med Lochlin
eller Skandinavien de så ofta häntyda.
4. Öfversättningen; dess svårigheter, Gaeliska . nomina
propria, dikternas kronologiska or dning » m. m. Gaeliskans
fattigdom på uttryck och nakenhet i periodbyggnad måste be-
tydligt försvåra hvarje öfversättningsförsök ; nästan hvarje rad
bildar en period för sig, och såkallade ’enjambementer äro
något i högsta grad sällsynt. Förf. redogör i korthet för
sina åsigler af Svenska metriken, hvilken han, likasom den
Gacliska, hufvudsakligen grundar på tonvigten eller accenten,
Alt ingå 1 någon granskniog af dessa, skulle, enär principerna
för at rals theoretiska behandling ännu äro så föga
stadgade, leda ref. alltför långt från ämnet. Den bästa ga-
Fäöden för deras duglighet har Förl praktiskt gifvit dem ge-
nom sina egna versers skönhet och välljud. I afseende på be-
handlingen af Nomina Propria har Förf. valt en medelväg
emellan de ytterligheter, hvartill de förre bearbetarne gjort
sig skyldige. Nackhikson har nämligen nog godtyckligt om-
skåpat och moderniserat dessa hos ÖST högst betydelsefulla
ord. AnowaArbrt deremöt skref dem helt och hållet på det
Gaeliska viset, hvarigenom med våra :skrifteceken högst under-
liga och Panare figurer uppkomma, på hvilkas uttal man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
