Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [94] Arfwidsson, Oisians sånger — försvenskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vätterhel. ; i 5393
aldrig kan vara. säker. > Så: får man se skrifvas: Caomhmkhala;
läs fyviäla, Reuldubiräaad; läs Redima Hr AA; skrifver nam-
nen såsom de på i Gaeliska uttalas ; med undantag likväl af
namnet :OssrAn, hvilket med vanligt uttal alltid hos Förf: skrif:
. ves Örsran, enligt Gaeliska ortbografien: Hvarföre Förf. tillå-
tt sig..denna inkonseqvens, kan ej ref. rält förstå. Slatligen
uppgifver Förf. orsakerna till de ändringar af Styckenas num-
merföljd;- han. funnit sig föranlåten att göra; deras samman-
hang blir derigenom innerligare och naturligare; och aldrasist
är bifogadt ett register på. de Össianske namnen; med deras
skrifsätt- och uttal, samt deras betydelse och derivation..
Sådan är inledningen. Den vittnar om grundlig bekant-
skap med. och en liflig. kärlek för ämnet. -Särdeles förtjenst-
full. är utarbetsingen af ästa och Adra afdelningarna: En
enda. anmärkning må tillåtas ref. i afseende på hållningen af
det hela. r A:s penna bar: esomoftast en viss polemisk ud-
dighet... För läsare; som icke förut känna momenierna af den
häftiga striden för och emot Össrin, hade en mera objektif
framställning af skäl och motskäl varit tillräcklig; de; som
deremot "redan äro dermed bekanta, känna också: dess resul-
tater. Hanske skulle för mängden af läsare en: allmän con-
speclus af Celternas Druid- Sd Bard-väsende varit af mera
intresse, helst kännedomen om Gaelernas äldsta kultur och
lefnadsförhållande måste sökas i speciellare och mindre allmänna
arbeten. Skrifter sådana som Braurorb’s Pruidism RBeviwved
och Moors History of Ireland, källor, dem Förf säkert kän-
ner, skulle, såsom ref. tror, här jeke. varit utan nytta. För-
öfrigt har Förf., der han inkommit på det historiska gebitet,
nästan uteslutande bega gnat Hector Bottmus, en författare
visserligen aktad för sin samvetsgranhet och framförallt full-
ständighet, men likväl tillhörande en tid, då den historiska
forskningen väl icke var särdeles kritisk. Ref. yttrar detta
icke såsom ett tadel, och kan så mycket mindre göra det,
då arbetet ännu icke är slutadt, men hemställer önskningsvis,
huruvida icke i en följande del kunde inrymmas några ahr
öfver ett folks lynne och samhällsförhållanden, som redan i
sin första barndom varit mägtig skapelsen af ännu oupphun-
nen skönhet.
Att uttala ett omdöme öfver sjelfva öfversättningens halt
och trohet måste vara den ensam förbehållet, som eger full
kännedom i Gaeliska språket och tillgång till det Gaeliska
Originalet. — Ref. måste bekänna, att han eger ingendera och
att "det endast är på en sorgfällig jemförelse af Hr As öfver
sättning med MACPBERSONS och EE VIT versioner, som han
kan stödja sig. Få af våra landsmän torde emedlertid vara i
tillfälle att jemföra den med Originalet, och ref. kan derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
