Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [94] Arfwidsson, Oisians sånger — försvenskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
”ljusna” såsom aktift — Sången ljusnar: min själ — , hvilket
här likasom med alla inkoativer på ändelsen na är ett be-
stämdt fel, o. s. Vv. Men der ref. har så mycket godt att lof-
orda, faller det sig vidrigt för honom att uppsöka det svaga,
som han kan tadla, helst detta verkhigen är-så ringa i jem-
förelse med det förra. — Till förstående af svårare ställen
har Förf. bifogat rika noter, och deri endast allt: förmycket
misstrott läsarens uppfattningsförmåga; äfvenså är det med
hans accentuering af versen. För ett någorlunda bildadt öra
borde mängden af dessa tecken varit umbärlig,
För både vårt språk, vår litteratur och vår historia är
ref. öfverlygad, att Hr Anrrvwiossons arbete kommer att bli
fruktgifvande; och ännu större förbkoppningar för framtiden
har dess författare härigenom vid sig fästat: Afvenså hoppas
ref., att detta vackra företag ej skall förfela att väcka andras
sympathier och bemödanden; Gaeliska språket, hvaraf Förf. i
inledningen meddelat några profbitar, förtjenade för oss Nord-
bor, genom sin påtagliga förvandtskap med vårt eget Urspråk,
en icke obetydlig uppmärksamhet !). Ofta har filologens obe-
1) Ref. har, efter nedskrifvandet af föregående anmälan, af en
yngre utmärkt Språkforskare haft det nöjet att bli gjord uppmärksans
på åtskilliga omständigheter rörande: Gaeliska och Isländska språkens
slägtskap, å propos af Hr A:s arbete. Båda stammarne tillhöra Indo-
Europeiska racen, eburu man antager, att Gaelerne(Celterne) äro de;
som längsta fiden varit utvandrade eller förjagade från sina Asiatiska
boningsplatser, och hvars språk sålunda mest afviker ifrån Sanskrit-
typen. Af er stor mängd uppgifna exempel tagna ur Hr A:s register
på Nomina Propria kan ref. för utrymmets skull endast anföra ett in-
skränktare antal. Så är t.ex. Ardan, högmod, Ard; hög, Isl. Ordugr,
hög, tapper (af Arda, ojemnhet), ifr. Lat. Arduus; det allbekanta
Gaeliska mac, son, Isl. mögr; MoesoG. Maqus, gosse; Cridh, bjerta,
xaodix, cor, MoesoG. Hairto, AngloS. IHeorte; LTochlin, Loch Sjö,
Angl.S. Laca, Isl. Lögr. Lormar af Lorc bister, Isl. Lwi, en man
af bistert utseende, ”en lurk” (2); Triath; furste, Angl.S./Drithen Isl,
Drottinn , drott; Det Skandinaviska namnet Starno kan möjligen komma
af Isl. Stjörna, styra. Då Starno i sin illska slår träden , förmodar
öfvers. att det kunde vara i ”Bersärksvrede.” > Våra sagor gifva dock
icke vid handen, att sådant skedde annat än under stridens hetta, hvil-
ket här icke var fallet, I afs. på hvad Hr A. säger p. 203, Not. 20),
”anmärkningsvärdt är, att Gaelerna hade sina syner om dagen”, har
äfven ref. emottagit den underrättelsen, att i. deflesta af våra äldsta pro-
vinser råder samma tro; t. ex. på Gottland, och att spöktimman är kl.
42 såväl om dagen som om natten. Tall, rem, Jmf. Isk al; rem, ål,
Angl.S. Cl, Fris. Jel, Engl. Eel) ål. En lång intressant not fäses p.
274 om ordet Cruaidh; som på nyare "Gaeliska betyder stål, men i
äldsta tider haft betydelsen sten: Detta ord är förmycket likt Esl
Grjot (hvaraf Gryta, emedan: dessa först voro af sten), för att ieke
vara samma ord; jfr. AngL.S, Greot, PlatT. Grut, ForoT. Rrieze,
grus. Således skulle detta änne kunna vittna om den tid, då alla va-
pen voro af sten, emedan Cruaidh varit synonymt med vapen, sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
