Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Carlsten, E. A. Om Undrets begrepp, tänkbarhet, verklighet och värde - 1. Undrets begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verklighet och värde. Sj
något annat ej kan härledas, eller all fri, spontan verklighet.
— Men är det då så underbart, att något från en egen, inre
sjelfständig grund genom fri kraft framträder? - Och om det-
ta skall vara underbart, har ej dermed allt naturenligt blifvit
förnekadt?- Ty genom sig sjelft eller genom annat måste dock
hvart och ett existerande förklaras; och då det, som uti nDå-:
got annat än sig sjelft har sin orsak, ytterst alltid måste från
ett sjelfständigt deriveras, då det sjelfständiga således är det
ensamt frambringande; så blir klarligen all existens ett Under,
om med Under skall förstås hvad som fritt eller sjelfständigt
existerar. — Svårligen kan grunden till nyssnämnda uttydning
utaf Undret sökas i ett rent vetenskapligt interesse, utan fast-
mer i begäret att genom Undrens identifiering med vissa sphe-
rer af det naturenligt verkliga lätta deras erkännande. Detta
begärs välmening ämna vi icke misstyda; men vi tro det vara
blott till skenet tillfredsställdt gerom en förklaring, som i
sjelfva verket endast förvirrar och undanskjuter frågans veten-
skapliga lösning; och att detta är fallet, då Under så uttydas;
att allt som existerar blir Under, måste enhvar erkänna,
huru: dunkel. hans” föreställning ock om detta: föremål må vara,
då denna föreställning bör lära honom, att antingen intet af
det existerande eller ock endast en ringa del deraf kan i Or-
dets exacta betydelse kallas: ett. Under:
Mest gängse bland de genetiska bestämningssätten är- ett
tredje, hvilket i Undret finner verkan af en öfvernaturlig- or-
sak. Denna åsigt plägar vanligen inskränka trovärdiga Under
till endast dem, hvilka tjenat såsom medel för höga, heliga
afsigter, och hvilka, i följd af denna ädelhet, uti inverkan af
en ifrån verlden: åtskiljd: orsak skola ega sin förklaring. Hvil-
ken förklaring kunde innebära någon tanke, om icke allt, —
eller åtminstone allt godt — som i verlden finnes, af samma
föreställningssätt - tillskrefves samma gudomliga personlighets
skapare-vilja.. Begreppets bestämmande fordrar således här den
klara: skillnaden af den :öfvernaturliga orsakens verkningssätt
vid: Undrens: frambringande från dess sätt att uppå verlden in-
fluera för vidmakthållandet af dess naturliga bestånd och ord-
ning. Ilvilken åtskillnad åter ej kan undvika den cirkeln, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
