Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Carlsten, E. A. Om Undrets begrepp, tänkbarhet, verklighet och värde - 1. Undrets begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä Om Undrets begrepp, tänkbarhet,
bestämma denna högre inflytelse: i det ena fallet till en under-
bar, i det andra fallet deremot såsom naturenlig.
Att de åsigter utaf Undrets begrepp, hvilka serskildt af
oss ej blifvit upptagna, endast äro nyanceringar af de nämnda,
derom kan enhvar genom studium af detta ämne öfvertyga
sig. Af de anförda bar ingendera befunnits tillfredsställa. Vi
måste derföre våga en utveckling utaf vårt egna begrepp, öf-
verlemnande åt läsaren att bedöma, om samma öde väntar
detta försök, som det vi låtit vederfaras — måhända just hans
egen öfvertygelse. :
—Hufvudorsaken till den stora mängden af skefva eller rent-
af falska begreppsbestämningar, "hvilka uti vetenskapen ännu
herrska, är den fördom, som antager: hvarje begrepp upplös-
ligt i en mångfald af bestämningar, eller nekar specifikt en-
Ela begrepp finnas. Denna fördoms skenbara grunder äro-tven-
73 Den förra nekar denna: specifika enkelhet derföre, att
hvarje begrepp utom specifikationen äfven eger någon medan-
dra "begrepp gemensam (generisk) bestämning. Hvilken slags
konkrethet (eller förening af ett gemensamt med ett eget, ett
generiskt med” ett specifikt) endast genom ett" konfyst sätt att
tänka kan anses vederlägga det påståendet, alt ett begrepps
egna; det från andra åtskiljande bestämning kan vara en enkel.
Om t. é&. begreppet vara är ett bland Pe oeh således
ändligt, om det eger denna bestämning med alla andra begr epp
gemensamt; så skulle det ej derföre vara specifikt ankolt > 0-
aktadt enlivar som undersökt detta begrepp måste medgifva,
att dess egna bestämning (just sjelfva öken vara) ej kan i
några andra upplösas. — Det andra motskälet är en rältvis,
men oriktigt använd fruktan att i vetenskapen admittera något
omaldlbät; > någon känslans, :sinmets oinskränkta, opröfvade
inflytelse. Hvilken fruktan för en närmare besinning snart för-
svinner, då vår natur, alltid sig trogen i vis omsorg för vår
föihet, d Vv. s. för ansträngningens oumbärlighet till hvarje vär-
des ernående; ej lemnat de enkla begreppens insigt i’sak-
nad af de hinder, de svårigheter, hvilka öfverallt utgöra sjelf-
"verksamhetens vilkor. Dessa svårigheter äro dels konfusionen
af begreppen med -Kvarandra, dels ock den inbildningen, att de
enkla begreppen kunna upplösas (deras förvexling med sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
