Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Carlsten, E. A. Om Undrets begrepp, tänkbarhet, verklighet och värde - 1. Undrets begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verklighet och värde; — => 3
mansatta). Ingendera af dessa =— om-man så vill — irringar
kanna utan genom den mest ihärdiga och noggranna: ’pröfning
undvikas , jeln det gifves ingen inspiration, som här mer än
uti något annat fall Ieder i och till sanning, utan snillegåfvan
är här såsom öfverallt lyckan att genom arbete och ansträng-
ning hinna ett mål af högre värde. Man rådfråge: ehemisten,
huruvida "hans öfvertygelse om vissa kroppars enkelhet kostat
honom mindre möda eller mindre tagit i anspråk hans: förmå-
ga, än insigten om de andras sammansättning. "Sådant är ock
förhållandet med "de enkla begreppen, och definitionen (för-
’klaringen) af dem" består just uti insigten och FöRagno
af denna enkelhet +). . :
Är begreppet Under ett enkelt, så måste hvarje försök
att äpplösa detsamma antingen angifva något helt annat be-
grepp (vara konfyst) eller ock angifva. sådana bestämningar,
för hvilkas klara insigt detta begrepp förutsättes (gå i cirkel).
Vill man ånyo genomgå de nämnda förklaringarna, så skall man
icke kunna fritaga någon enda bland dem från endera eller
håda dessa brister. -Undrets’ förklaring med det oväntade, o-
vanliga, oerhörda är konfusion (för. vid); dess uttydnisg så-
söm motsatsen till det naturenliga angifver endast ett dess ytt-
re förhållande, men förutsätter den positiva insigten af begreppet.
Fattas det såsom Andens: makt öfver Naturen, så sker sådant
endast genom blindhet för all Andens naturenliga verksamhet
i naturen; hvilket ej mindre gäller, om med denne Ande för-
-stås den gudomliga personligheten, än om påståendet inskrän-
kes till ded jochskligd ensam. Ämndtligen är ock den åsigt,
>) En fall analogi med detta förhållande råder: vetenskapens ’ställ-
ning till det- omedelbara, allmänna tänkesättet. Äfven i detta är icke
allt i strid med vetenskapen, men det sanningsenliga vinner först genom
tänkandet sin vetenskapliga bekräftelse, och tänkandets möda är för
vinnandet af denna bekräftelse icke mindre än den, hvilken vederläggnin-
gen af det allmänna tänkesättets skefva och falska föreställningar fordrar.
— Likasom nu de fleste tolkat den riktiga öfvertygelsen om tänkandets
oumbärlighet vid begreppets bildning så, som måste tänkandet upplösa
hvarje begrepp i en flerhet-af bestämningar, så hafva ock månge drif-
vit den sanna satsen om en tankens process såsom gränsskillnaden mel-
Tan allmänna tänkesättet och vetenskapen ända till den austeritc, att
dessa båda uti ingen öfvertygelse kunde öfverensstämma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
