Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Carlsten, E. A. Om Undrets begrepp, tänkbarhet, verklighet och värde - 1. Undrets begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Om Undrets begrepp, tänkbarhet,
hvilken i all fri, från annat oförklarlig existens ser ett under,
en förvirring af begreppen, alldenstund det fritt existerande
endast då kan anses underbart, när dess derivering från ett
annat vore den naturliga ordningen, men ieke då, när (såsom
dock förhållandet är med hvarje högre lifsgrad i anseende till
de lägre) denna frihet just är fullkomligt naturenlig;
> oo Lättast förvexlas det underbara med–det öfvernaturliga.
Detta sednare begrepp är ett deriveradt, ett sammansatt, och
innebär endast åtskiljandet af en del utaf det varande, såsom
af en högre eller ock absolut ordning, från en annan, såsom
lägre eller ändlig... Det naturliga uti verlden är då allt, hvil-
ket från det ändliga sjelft kan förklaras,” det öfvernaturliga
uti verlden allt; som från det högre eller absoluta måste här-
ledas... Nu kan dock detta öfvernaturliga vara lika väl natur-
enligt. som- underbart, - men - alldeles icke naturligt, och det
naturliga kan vara både naturenligt och underbart, men allde-
les. ieke öfvernaturligt. Så t. ex. är uti vår troslära Guds all-
männa iäverkan uti försynen naturenlig (icke naturlig eller
naturens); men den kraft af honom, hvilken i Christus och
Apostlarne :gjordé. Under, deremot underbar. Och just så vill
-trosläran åtskilja Christendomens Under ifrån magnetismens,
att de förra äro öfvernaturliga, de sednare deremot naturliga,
men begge dock underbara; hvilken. skillnad dock blott. kan
vara menad, ej uttalad, sålänge uti vetenskapen dessa begrepp
förvexlas med hvarandra.
> LBikalitet som Undrets begrepp får tänkas sammansatt el-
ker upplösligt, lika litet kan naturenlighet till enklare bestäm-
ningar utvecklas. Under och naturenlighet hafva det gemen-
-såmt, att de äro möjliga (i hvilket påstående vi måste stödja
’oss på det efterföljande), och begge således motsatta det omöj-
liga, men i öfrigt måste hvardera begreppet fattas i sig sjelft
och med det andra jemföras, för alt genom motsättning vinna
den högre grad af klarhet, hvilken. denna alltid gifver.
= Fullständiga utvecklingen af Undrets begrepp skulle äf-
ven ange dess arter (dess omfång). Deras mest allmänna in-
delning uti ideela och reela (Under i vetande och handlande)
gagnar likväl föga, och de serskilda individuationerna utaf
dessa arter låta ej rubricera sig under bestämda klasser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
