Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Carlsten, E. A. Om Undrets begrepp, tänkbarhet, verklighet och värde - 2. Undrets tänkbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verklighet och värde 7
28, Undrets tinkbarhet. Än
Denna fråga innefattar egentligen tvenne: a) Undrets möj-
lighet i sig sjelft: (dess objektiva, reela möjlighet) ; b) dess
möjlighet för oss (dess- subjektiva möjlighet eller tänkbarhet).
Hvarföre vi göra början med att undersöka Fanna utaf
Undren’, skall: det följande upplysa. tad ft
Uti alla folkslags! barndom — och barndomen kan ivissa
delar af. det allmänna tänkesättet fortbestå under en äfven gan-
ska hög odlingsgrad i andra — gäller möjligheten utaf Under
omedelbart, utan bevis, ’ja i detta stadium finner: menniskan
det underbara icke" ens: oväntadt eller främmande); hvarföre
det ock i hennes tro lefver uti. ostörd endrägt med det na-
turenliga; med hvilket :det. — "för denhba:tro:— delar ett obe-
stridt välde uti verkligheten.:- Väsendet af denna första stånd:
punkt är subjektivite. ’och passivité, dd v.s. tillfredsställelse
uti fantasiens. föreställningar om det verkliga och bristande
sinne: för fribetlen, hvars ideela eller theoretiska yttring tän-
kandet utgör. .. Med den vaknande tron på värdet utaf verks
ligheten? sjelf framför sjelfejorda föreställningar: om densamma;
med den tända kärleken till den theoretiska aktivité eller e-
gi, utan hvilken sanning. ej kan finnas, måste ett negativt
8 :
förhållande till det nämnda föreställningssättet inträda. - Också
ner
träffa uti hvarje period af nyväckt enthusiasm för verklighet
och: frihet. första. angreppen alltid det underbaras giltighet:
Sådan uppgick philosophien med Trares uti - Grekland, sådan
framträdde hon genom ÅNAxAGOoRAS i Athen, på lika sätt öpp-
nade hon. den nyare tidens.fria forskning, så framstår hon redan
från: begynnelsen utaf moderna: Serafens hvilken sned
Kant tog sin egentliga början. - SSE eta SARAS sd
Men — så skall utan tvifsel Mången” riga — om simnet
för. tanke: och verklighet skoningslöst förstör meningens - och
den hbalfsanna förgställaiorens Jr: måste.-det väl derföre
utsväfva med en öfverdrift; hvilken till samma haltlöshet med
dessa nedsätter de’ historiskt bestyrkta underbara händelserna?
Vi finne uti denna öfverdrift :ett- moment. i intelligensens ut-
veckling, enligt med. dess lag, att endast steg för Beg nalkas
sanningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>