Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Carlsten, E. A. Om Undrets begrepp, tänkbarhet, verklighet och värde - 2. Undrets tänkbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Om Undrets begrepp, tänkbarhet,
= Men desto skarpare träder stridigheten fram emellan Un-
drens verklighet och Förnuftets lagar, ju mera vi bemödat oss
att vindicera giltigheten utaf dessa lagar. Så t. ex. om vi
utan restriktion bejaka tyngdens lagar, hafva vi ej dermed till-
stängt hvarje tänkbar utväg till -antagligheten utaf Undrens
verklighet? Vi vilja med ett exempel visa den egentliga naturen
utaf denna frågas lösning. Hvar och en vet, att ingen kropp
blir upplyst, utan att han i detsamma får en skugga, och att
uti mörkret "kropparne ingen skugga hafva. Häraf följer tyd-
ligen, — tvertemot den vanliga meningen — att ej kroppen
mera kan anses: vara sin skuggas orsak, än den kan anses vara
orsak till det ljus, den:såsom upplyst äger; då den (kroppen)
i och för sig sjelf eller skiljd från ljuset på samma gång för-
lorar "både ljus och skugga. Skuggan följer således lju-
set, och det gifves ej- ett ljus, hvilket ej: på samma gång
lyser och skymmer. Men så obestridligt detta är, lika visst
är ock; att den tid-aldrig skall komma, då en förnuftig va-
relse "skall påstå ljuset skymma, huru klart och fast han
ock känner, att en skuggas sanna orsak ingen annan är
än ljuset. — Just ett sådant förhållande påstå vi: ock ega
rum emellan verkliga Undret och Förnuftet. Undret är en ne-
gation, en protest emot förnuftets allmängiltighet och abso-
lathet; liksom skuggan emot. ljusets egenskap att endast lysa;
liksom hvarje förnuftig nekar icke skuggans verklighet, men
dess kraft att bevisa ljuset skymma, att bevisa ljusets ofull-
komlighet, likaså förnekar han ock — icke Undrens verklig-
het, men deras kraft att gälla såsom intyg mot förnuftets o-
ändliga giltighet:
Ännu är: den sanna Idealismen ett mysterium för allmän-
heten. Att ett skapande gifves utisjelfva sättet, på hvilket vi
uppfatte tingen, räknas i allmänhet bland illusioner. Föremå-
lens perceptioner; sådana de utaf en flitig attention, utan val och
urskiljning, sammansläpas ;: skola vara tingens sanning; och på
ziffran utaf föremålens bestämningar, icke uppå deras beskaf-
fenhet lägges hufvudsakligen vigten. Hvarföre ock bland alla
andra brister i vår ändlighet äfven den är en, att vi ej med
hull: och hår kunna inrymma de: sinnliga tingen uti vår ande:
Ofriheten älskar ständigt att hålla sig till det ena; motsatta ar-
ter inom samma spher störa ej litet begqvämligheten genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
