Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Carlsten, E. A. Om Undrets begrepp, tänkbarhet, verklighet och värde - 2. Undrets tänkbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verklighet och värde > => 17
sanning icke kan vara annat; än fullkomligt vetande.
Är nu vetandet i vissa fall fullkomligt, då det fattar tingen
sådana, som de äro i sig sjelfva, så är derföre icke vetandet’
alltid och i alla händelser på detta sätt fullkomligast. Tvert-
om är det fullkomliga vetandet icke mindre Rose
lér just ett vetande; som förnekar tinget sådant det är i sig
sjelft, och som — hvilket är den Råiida nöten att knäppa —
ieke derföre är Osannt (ofullkomlighet), utan emot hvilket ve-
tande tinget, såsom det: är i sig sjelft, just är Osannt. Der
således fullkomligheten är att veta saken sådan hon är;” der
är saken sanningen; men i motsatt fall är saken osänn, och
dess förnekande (dess: motsats) således sänning: Man kan för
säkert påräkna, att det bornerade förständet skall öfver Idealismen’
börja larma och lamentera, att det skall anse verldens grund-
valar hotas af en lära, hvilken gör sannt till osannt, svart till
hvitt; men det kan trösta sig dermed, att ej verlden "är" uti
dess hufvud, samt att allt står ganska tryggti universum, hu-
ru det ock måtte tumla omkring i en dogmatikers bjerna: H
Realitet kallas den del af verkligheten; som af en fall-
komlig intelligens percipieras och erkännes sådan, som den vär
i sig sjelf eller uti föremålet; Sken kallas deremot def del
af. verkligheten, från hvilken en fullkomlig intelligens ”abstra-
kberar, eller hvilken han förnekar. Realitet och sken äro före-
nade uti hvarje ting: i’ himmel och på "jord, och det absolut
fullkomliga: är ej. derifrån- mera: undantaget, än — såsom 0f-
van visades — skuggan ifrån: äfven det aldraklaraste ljuset.
Unéren förhålla sig nu till förnuftet ’såsom skenet till det
reala; och deras makt att förneka förnuftets absoluta sanning
är en endast: skenbar, döv: $: alldeles ingen; en- förnekad ne-’
gation. Men. just derföre kunna de ock: vara verkliga, att de
i anseende till förnuftets lagar äro rentaf;, såsom voro de icke.
Och just sålunda äro alla Metäplysiken och Naturvetenska-
pens lagar utan inskränkning sanna, att hvad mot dem:strider
endast: kan ega skenets verklighet eller en verklighet, hvilken.
år, söm vore den icke, SA HeGEL säger, tål förnuftet. sim;
negation: (sitt sken), just emedan: det eger styrkan att negera”
rn och det är ej från HecEL, om han fattas fullständigt,
Sigge
Ex FAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
