Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Böttiger, C. W. Om den Italienska Poesiens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Om den Italienska Poösiens
kritiken öfver Dante sjelf; enligt hvad ScHetirinc i en skarp
tillrättavisning har ådagalagt 7). Rätt har tvifvelsutan Bou-
TERWEK derutlinnan, att forskningarna inom denna den Italien-
ska poösiens sagotid mera tillfredsställa det philelogiska in-
teresset än det esthetiska; men äfven för detta äro de inga-
Iunda förlorade, och för poösiens, särskilt för den pottiska
technikens, historia äro de af ej ringa vigt. Huru ens rig-
tigt bestämma Dantes egen plats inom den Italienska vitter-
heten, utan att äga noggrann kännedom om den tid, som när-
mast föregick hans?
Sedan de gamle Romerske skalderne hade tystnat, var
från deras egen jord all äkta poösi för långa århundraden
flyktad. Hos Craupranus hör man dess sista döende ljud.
Den nya verlds-kultarens båda hufvad-elementer, den christ-
ligt-Romerska, den hedniskt-Germanska principen, hade ej
ännu sammansmält och i hvad man kallat Romantik funnit
sin försoning. En antik verld hade gått under; men i chao-
tisk oro jäste ännu den nya. Alla menskliga förhållanden
hade så småningom börjat antaga ett nytt utseende: seder,
tänkesätt, lagar, fått ett mer och mer förändradt skaplynne:
en hel Olymp af Gudar hade störtat, och från deras fordna
tempel reste sig nu Korset: mythen hade gifvit vika för
tron: nya menniskor hade lärt sig bedja till en ny himmel.
Genomgripande var inflytelsen af denna allmänna kultur-revo-
lalion på all konstbildning öfverhufvud, och särskilt på poö-
siens rigtning och karakter. Till en början ingick nu den an-
lika poésien, såsom ett vigtigt, nästan uteslatande, element i
den nya konsten; men den var här blott en skugga af hvad
den varit. Så fortfor, äfven inom det christnade Italien,
Latinet länge att vara organ för en mängd dels kyrkliga
hymn-sångare, dels skämtande Satir-skrifvare, dels ex professo
lärda vitterlekare; men, hur sorgfälligt än desse sökte att
tillegna sig de gamlas form, andan både af sann klassicitet
och sann poéösi var och förblef dock borta. I stället för den
fordna skaldekretsen, som i Caesarernas hof med glädje slog
| +") Se den förträffliga afhandlingen: ”Ueber Dante in pliälosophi=
scher Beziehuzng.””
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
