Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Böttiger, C. W. Om den Italienska Poesiens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första uppkomst och utveckling. 39
detta samma språk, sådant” detzi fullväxt och utbildad gestalt
sedermera framträdt, är främmande stammars inflytelse icke
desto mindre ögonskenlig, och i att misskänna och förneka
denna inflytelse har Bruns parti onekligen gått för långt.
Att, i detta fall, Muratori och hans anhängare komma san-
Bingen närmare, synes redan af den mängd af Germanska ord;
som söder om Alperna fått full Romersk borgareratt "). Af
de gamla akter, inskrifter och öfriga språk-monumenter, som
från medeltidens börjande Italienska ännu återstå, ser man,
huru; sekel för sekel, de Latinska orden stympas, prepositio-
ner börja ersätta kasus, pronomen ille börjar användas såsom
artikel; mångfalldiga bokstafsförändringar bestämmas af vällju-
det, samt slutligen, under en helt ny Syntax, det ursprungligen
synthetiska språket småningom ombildas till ett analytiskt.
Ej blott inom Italien, men i alla de Romerska väldets pro-
vinser, der Latinet hade talats, undergick detta språk enahan-
da förändringar, och det är detta omskapade Latin, som man;
med ett för hela södra Europa gemensamt namn, kallat Ro-
manska (Romanzo). Hafvudarter af detta Romanska språk
voro i södra Frankrike Provenzalskan (då ännu kallad Limo-
siniskan), på Spanska halfön åter Castilianskan, begge upp-
komna genom Latinets amalgamering med hvardera landets
urspråk. Mer och mer sjelfständiga utöfvade de dock, såsom
grannar. och halfsyskon, en fortfarande inflytelse ej blott på
van, och fån’a såsom rim mot t. ex. lina? Nyare företeelser inom da-
gens prosa göra en sådan förmodan ej alldeles osannolik,
+) Så t. ex, en mängd af uttryck för krig och vapen. Redan guer-
ra är det gamla Tyska SBerre; det Tyska Selm har blifvit italieni-
seradt till elmo, Harnifh till arnese, Spornen till sproni, Svief (=
GSpiet) till Spiedo, Herold till Araldo, Sturm till Stormo, Hellebard
till ”Alabarda o. s. v. Vi kunde vidare erinra om ricco (det Tyska
reid), magro (mager), tasca (Zafhe), scherzo (Sher), fasco (Flafhe),
palanca (Planke), schermo (Shirm), bicekierc (Bedher), guaneia (VWange)
m. m., hvaremot till utbyte Tyskarne visserligen äfven germaniserat
åtskilliga Italienska ord, t. ex. Doccale (af bocca = bouche), som hos
dem blifvit Pofal m. m. Äfven Volgo (det Lat. Vulgus) är tydligen
detsamma, som det Tyska Bolt, Folk. — Det privativa sammansätt-
nings-ordet mis (t ex. i miscredente) är i Italienskan inkommet fråp
Tyskan. ; |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
