Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Böttiger, C. W. Om den Italienska Poesiens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Om den Halienska Poösiens
hvarandra, men på den nya och yngsta arten af Romanska,
den nemligen, som i Latinets eget hemland nu började låta
höra sig. — Begge voro de fullväxta, begge ägde de en
Litteratur, innan deras yngsta syster, Italienskan, rätt lärt sig
alt tala. Deras inflytelse på hennes daning blef derigenom
så mycket större. Framför allt måste Provenzalskan, med
sin stränga Grammatik, med sina konstfärdiga Troubadourers
poési, som längesedan genljöd i de närgränsande Italienska
hofven , dit dessa sångare hoptals ströfvade, mäktigt inverka
på detta nya språks egen utveckling "). Skulle man i tolfte
seklet hafva ställt horoscopet för de nyfödda Europeiska språ-
ken, så hade man, efter all anledning, spått Provenzalskan
det längsta lifvet, den största rikedomen, den mesta lyckan.
Sex seklers erfarenhet bar likväl sedermera vittnat, att detta
allt i stället tillföll den yngsta bland Latinets döttrar. Men
— att fullständigt ådagalägga de särskilta Romanska mun-
arternas gemensamma analogier och inbördes vexelverkan, och,
rad för rad, söka uppräkna alla anorna på Italienska språkets
stamträd, skulle bär föra oss utom ämnet. Detta stamträd, som,
vi sett -uppstiga till de gamle Romarne, sträcker, såsom be-
kant är, en grönskande sidogren ända ner i Graubänrdtens
Schweizerdalar, der, mellan bergen, ett Romanskt språk än i dag,
traditionelt fortlefver. Utan att då här vidare söka efterforska,
huru Italienskan uppkommit, vilje vi i stället lyssna efter,
hvarifrån och när den först låter sig förnimma. Vi skola
se, att det är med detta språk, som med de flesta andra:
det vaknar 1 Säng.
De första ljuden af Italiensk poösi hör man från Sicilien.
Såsom det äldsta språk-monument i detta fall kan man anse
ett från slutet af 1100-talet bibehållet, till form vidunderligt,
till innehåll obetydligt, rimqväde af en viss CIuLLo D’ÅLCAMO,
om hvilken man för öfrigt ingenting vet, mer än att han till
börden varit Sicilianare ""). CrescimBeni har åt oss förvarat detta
+) Redan beteckningen Trovatori för Italiens äldste sångare visar
slägtskapen med ’Troubadourerna. Stammen Trovare, det Fransyska
trouver ; är rent provenzalsk. 2) Jfr noten sid. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
