Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Böttiger, C. W. Om den Italienska Poesiens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första uppkomst och utveckling. 45
syn, såg på en grönskande blomsterslätt en mängd af alla ti-
ders och länders förnämsta skalder. Vid sidan af Dante och
fleraZaf Italiens äldre skalder, såg han då äfven ”de Sicilian-
ska poöterne, som "fordom varit de första, och här voro de
sista” (i Siciliani, che fur gia primi, e quivi eran da sezzo).
Att Petrarca här låter dem få ett lägre rum, kan ingen un-
dra på, då de visa sig i ett dant sällskap, som det af
Dante och GuwuitronE DArRezzo. Ty för Skald, i detta ords
högsta och sanna mening, våga vi väl knappt helsa någon
enda af dessa sjungande öboer. De voro dock den Italienska
gmöns förstfödde, och, såsom sådane, såsom män, för
hvilkas vålnader DanrE sjelf ännu i underjorden böjer sitt
hufvud, böra de ej belt och hållet öfverlemnas. åt glömskan.
Heliga vare oss äfven de första stammande ljuden af en skalde-
sån
konst, som snart skall förtjusa oss med skärare toner, med
rikare skapelser. Vi ha sett dess morgongryning randas. 9So-
len skall ej länge dröja.
Från Sicilien hade Sångens maning utgått: snart sjöng hela
Italien. Framför allt -var det i dess norra del; som de nya
Sånggudinnorna strängade en mängd lyror: Skalder låto höra
sig i Perugia "), i Orvieto""), i Camerino xx) Ascoli,; i
+) De mest kända voro derstädes Cione pe? BAGLtiont, FARBBRUZZO,
Ancorano samt CrEcco Nucconi. Den sistnämndes poösi har, åtminstone
i de 29 Sonetter, som ännu efter honom finnas qvar, en från de öfri-
gas skiljaktig karakter, Man röjer i dem för första gången detta bur-
leska och satiriska plaisanteri, som, ett par århundraden sednare,
skulle komma så allmänt i bruk inom Italien. Om kärlek underlåter
visserligen icke heller han att sjunga; men ban uttrycker den med en
viss lustig originalitet, snarare än med någon hjertnjupen ömhet. I en
Sonett t. ex. bråkar han mycket med bokstafven T, som "börjar hans
kärestas namn, Han säger sig vara mer förtjust i detta T, än någon-
sin ett barn i frukter, han vill upphöja det till rang och värdighet af
vokal, och, för ytterligare heders skull, omgifva det med perlor, —
Hvad Rn angår finner man hos Öre för första gången Sonetter”
eolla coda (= med svans), d, ä. med tre terzetter mot slutet, i stället
för två; en versform, som i en sednare tid ofta blef använd, helst i
burlesk och satirisk poösi, :
+) Så t, ex, Monardo, En Orvietansk krönika från denna tid har
Muratori förvarat (se Seript. rer. Ital. T. XV, f. 641).
kt) Mastro Aecnoro m, fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
