Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Böttiger, C. W. Om den Italienska Poesiens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Om den Italienska Poösiens
också vanligen förekommer under namnet Fra Gurtrone. Hans
förtjenst om Sonetten ha vi redan omnämnt: han bar i denna
varit Perrarcas icke blott föregångare, utan äfven förebild:
Bestämdhet i tankar, rundning i uttryck, regelräthet i form,
behag: och musik i versens tonfall, utmärka honom fördelak-
"tigt. Hans språk visar, att han redan är en af DAntes sam-
tida Men ämnet i alla hans både Sonetter och Canzoner
är dock ännu det gamla, evigt enahanda kärleks-themat, mer-
ändels uttänjdt i melankoliska betraktelser, emellanåt försatt
med en viss katholsk andägtighet. Så gör han någon gång den
heliga Jungfrun till förtrogen af sina hjerteqval, och tröstar
sig med Petri och Pauli exempel, då han råkat att synda
mot sina tankars herrskarinna. — Ytterligare märkvärdig är
oss FrA GurtonE genom de 40 bref, som finnas qvar efter
honom, dels öfver åtskilliga moraliska ämnen, dels i enskilta
vänskaps-angelägenheter. Det är den första Italienska bref-
samling, och inalles ett bland de äldsta minnesmärken af
Italiensk prosa. Den lärde Borrari har utgifvit dem med för
pbilologien högst upplysande noter. Man ser i dessa bref,
huru prosan ännu är sväfvande, ännu ej hunnit riktigt att
sätta sig. Der fimnas somliga, som nästan gå i rhytbmisk
takt; andra, som äro rimmade med ett visst sjelfsvåld, och
man vet stundom ej, om man har framför sig en något
för mycket afmätt prosa, eller en alldeles för litet utförd
vers. Den Italienska prosan hörer väl ej egentligen till
närvarande - ämne, men här må dock nämnas, att det äldsta
arbete, som man derpå äger, är, näst en krönika af Neapeoeli-
fanaren MaArttEo SPInEru, som sträcker sig. ifrån 1247 till
41268, Florenz” historia af RicornAno Marespma, författad
före 1285; ett arbete, som i språkets renhet och prydlighet
kan mäta sig med de bästa nyare. " Brefven af FrA GUITTONE;
som dog 1295, torde kunna anses vara skrifna samtidigt el-
ler något sednare än MaArzespinas historia NN
Xx) Såsom det äldsta Italienska poöm är ofvanföre (sid. 40) an-
gifvet det Sicilianska qvädet af Cuzrro pDArcano, skrifvet omkr. 1197.
Ett enstaka bevis på Italienska språkets användande i bunden stil fin-
nes dock ännu äldre, Då mot slutet af sommaren 1184 kejsar Fredrik
Barbarossa för sjette gången besökte Italien, för att i Verona öppnå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
