Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Mathematik - [10] Forssell, Algebra för Begynnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 ÖFVERSIGT AF DEN NYÄSTE LITTERATUREN.
öfver skilnaden mellan jakade och nekade storheter, och hvar-
af slutliga resultatet blir, ”att hvart och ett nekadt tal kan
abses vara mindre än intet.” Läran om de isolerade negativa
storheternas natur hvarken behöfver, eller kan afhandlas strax
i början af Algebran. Först vid upplösningen af problemer,
då de framkomma såsom indirekta svar på de framställda frå-
gorna, och i synnerhet vid Algebrans tillämpning på Geome-
trien fattar man riktigt deras betydelse. Till en början är det
nog, att helt enkelt betrakta plus och minus såsom addi-
tions- och subtraktionstecken. Sid 44, der frågan är om di-
vision, säges väl, att när flera termer finnas, i hvilka dewbok-
staf, efter hvilken man ordnar, förekommer upphöjd till: hög-
sta digniteten, böra dessa termer serskildt sinsemellan ordnas
efter en annan bokstaf och dess digniteter, men der: saknas
den ämu vigtigare föreskriften, att alla dessa termer, när de
förekomma i divisorn, böra genom den ifrågavarande: dignite-
tens utbrytande och dess coefficienters sättande inom klammer
sammranslås till en enda term, utan hvilken anordning samma
dignitet af bokstafven oupphörligt återkommer i resten, och
divisionen: således: aldrig kan bringas till slut, så vida ej, så-
sont i det exempel Förf. valt, divisorn går jemnt upp i divi-
denden. Man har likväl ofta bebof af att verkställa divisio-
nen, äfven då detta ej är händelsen, såsom vid sökandet af
den största gemensamma: divisorn, Vid behandlingen af eqva-
tioner med flere obekanta hade det varit i sin ordning; att,
liksom vid eqvationer med en obekant, först afhandla eqva-
tionernas hyfsning, hvaronr nu ej nämnes ett ord, och sedan
deras upplösning, hvarvid hvarje grad bort behandlas serskildt.
Eliminations-metboderna uppräknas oeh förklaras, utan att nå-
gon anvisning meddelas, i hvilka fall den ena eller andra med
största fördel kan användas. Detta hade dock varit så mye-
ket nödvändigare, som nybörjaren oftast stadnar villrådig i
valet emellan de serskilda metboderna, och sällan har nog ur-
skiljning att välja den, som förer genaste vägen till målet. I
’symierhet bör man fästa uppmärksamheten derpå; att additions-
och subtraktions-methoden, hvilken: här först förekommer Så-
som den tredje i ordningen, alltid bar företräde, då" eqvatio-
nerna äro af första graden, eller i allmänhet då den obekanta,
som skall elimineras, öfverallt, der den förekommer, är upp-
höjd till samma dignitet. Ibland: methoderna: anföres utom de
tre vanliga, som egentligen ega sin tillämpning på eqvationer
af första och andra graden, ännu er fjerde, så kallad multi-
plikations- och divisions-method; som likväl är af en temligen
inskränkt användning, och knappt kan få namn af en allmän
method. Redan i det föregående: bar blifvit anmärkt, att Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
