Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Svedelius, V. E. Om arfsrätten till Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Sveriges Rrona. 443
Furstligit stånd är här i uthi Rijked, och derföre kunde hans
barn dbet framdeles förkastas,” Då gaf Senaten ett obestämdt
hopp, alt de kunde få plats på Riddarhuset, men utan den
ringaste utsigt till kronan.
Dock blef denna en arfvedel för dessa Prinsar. Det
skedde genom ett fördrag, hvaruti Drottning Christina före-
skref vilkoren. Den 40 Mars 41649 ") förklarade Ständerna
Carl Gustaf för thronföljare, i händelse af Drottningens död
utan Jlifsarfvingar. Det skedde ”aff en godh och frij willie”,
och med förbindelse å furstens sida till den Evangeliska reli-
gionen, Sveriges lag och de ytterligare vilkor, som kunde
varda honom förelagda, samt med förbehåll af hans och fol-
kets trohet för Drottningen, så länge hon lefde eller någon
hennes arfvinge. E ;
Utan Christina hade Carl X. aldrig bestigit thronen. Det
var en skickelse, som ställde nedanför Christinas thron en
Prins, hennes nära anförvandt och af naturen rustad med en
Konungs egenskaper." Han hade begärt hennes hand, men er-
höll. den aldrig: spiran lemnades honom i. stället såsom en
skänk, ”icke för hans egen skull utan för rikets, för att för-
säkra riket om hans person, och honom om riket” +").
Det vi anfört visar tidebvarfvets åsigt af thronföljdsfrå-
gan. Å den ena sidan vågade man knappt hysa, säkerligen ej
yttra ett anspråk; å den andra förnekades det bestämdt, och
Drottningen, .scm var opartisk, erkände det ej heller, men
gjorde af politisk klokhet det, hvartill hon af ingen lag kän-
de sig förbunden.
Anna var ej kronan ärftlig inom Pfalziska huset. Den
blef det 1630. Förbandlingarna vid detta tillfälle äro af för
stor märkvärdighet i Sveriges Stats-Rätt >» att ej med några
ord vidröras.
Fråga uppstod om Hertigdöme åt Prinsen: de tre ofrälse
Stånden vikade derpå. Skälen voro: 4:o KR. Gustaf I:s testa-
mente, som lagt grund till de Gustavianska Prinsarnes Hertig-
>): STIERNMAN , T, IE,
x&) Christinas egna ord till Carl Gustaf. -Se dennes berättelse,
om sin: giftermåls-underhandling med Drottningen, tryckt hos Adlef-> a
sparre i dess Historiska Samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
