Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Svedelius, V. E. Om arfsrätten till Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i16 Om Arfsrätten
dömen; 2:o Furstens sannolikt inträffande giftermål; 3:o dei
större aktning han sjelf och bela landet derigenom skulle åt-
njuta; 4:0 besparingen för folk och rike, enär Prinsens un-
derhåli i detta fall troddes blifva mindre kostsamt. Rikets
fara och förlust ansågs mindre hotande genom ett Hertigdömé
pu för tiden än förr, emedan bu blott ett Hertigdöme kunde
komma i fråga. Bönderna tyckte billigheten fördra, att Prin-
sen hade Furstendöme, då enskilda personer besuto Grefve-
och Friherreskaper. Rådet och Drottningen voro af en mot-
satt mening, men sinsemellan ense. Riksdrotset föreställde
dem, att värdigheten af Arffurste till Sveriges krona vore större
än att vara Hertig af en provins. Cancelleren påminde dem,
att Prinsen fått allt af god vilja, men de tre Stånden mena-
de, att han väl bade någon jus, emedan han vore af den Gu-
stavianska familjen. Men drottningen sade, att det vore ett
secretum domus regie, att inga furstendömen eller län borde
finnas. Det vore bättre att godsen voro delade på flere än
samlade hos Fursten. Hon sade ock rent, att den saken för-
stodo de ej; fick han furstendöme, så följde att han skulle
hafva votum, vinna släder och land och blifva separerad från
riket. De fruktade en extra skatt för hans underhåll, men
ville dock jemte furstendöme gifva konom en serskild bevill-
ning. De ville deremot befria honom från rusttjenst, inet
mötte äfven deruti motsägelse af Drottningen. Riks-Cancel-
leren påminde, att rusttljensten väl gifvit upphof åt tvister
emellan Konungen och Furstarne, men dock blifvit af dessa
utgjord. Bönderne ropade, att riket vore deladt; kronan ha-
de knappt en bonde. Drotset svarade, att K. M:jt redan gjort
utväg för Prinsens underhåll utan furstendöme. — Slutligen
afstodo de trenne Stånden från sin fordran.
Vidare uppstod fråga om Arffurstarne borde få säte på
Riddarhuset. Detta syntes några i Rådet betänkligt för både
Konungen och Ridderskapet. Drottningen påminde om Herti-
garne af Guise 1 Frankrike; hon hyste farhåga för konunga-
maktens interessen. = Sjelf sade hon sig frukta intet, men
—— Ville förebygga framtida favör. Hon tyckte bäst vara, att
hålla dem ifrån -vota, men Bbroka dem i rikets tjenst. Äro
de på Riddarhuset, så vilja de hafva län och komma så kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
