Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [20] Janzon, Metrikens fall och upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. 147
männaste begreppen i metriken, hvarom få läsare kunna vara
okunniga, och de äro, som Jag hoppas, så klart framställde,
att ett sundt omdöme genom den såkallade vederläggningen
svårligen kan missledas. Att genom någon bevisning af hvad
art som helst kunna UR crYGA Hr J., som till och med för-
svarar de uppenbaraste misstag (t. ex. uttalet af Örehomenos
som —v —v) ”) eller att mina anmärkningar skulle kunna
tjena honom till någon om än aldrig så liten ledning till efter-
tanke, derom gör jag mig numera intet hopp. Lyckades det
mig än att söra denna Tevi sning aldrig så solklar, så skulle
ändock Hr J, alltid kunna säga: nå väl! det rör iöle syste-
met! — Då jag således anser ett slikt svaromål för onyttigt,
hvartill jag ock hvarken har lust eller tid, och dessutom Red.
af Frey, som vill att den nya boken skall granskas, ej dertill
skulle vilja bestå papper — så går jag i stället, öfverlem-
nande akterna till läsarens egen pröfning, att granska huruvida
afvisa. Här upptager jag blott en enda punkt, efter Hr J. deraf gör
så mycket väsen.” Jag har sagt (s. 66), att Boeckhs vers= och kol-
indelning vore: mycket skäljnktig från "Scholiasternes.’ Detta. förnekar
Förf; och påstår s. 102, att mitt yttrande röjde en serdeles dokunnig-
het. Låtom oss se till, i det vi exempelvis välja d:a Oden. Hvardera
af dessa stropher indelar Scholiasten i 17 kola, d; ä. metriska afdet-
ningar, vänligen Kallade verser (Too TOMTOV &dovs 7 otoogn zdl AVTi-
Stoogos:zwkwr 1), men Boeckh i 11. Gå vi nu till OL 2, så antager
Schol. 14 verser, B. blott 8; i 3:e räknar Schol. 9, B. blott 5 ver-
ser; och så hela vägen, hvarvid blott märkes, att B. ÖR Så din Schol.
gifvit sina verser namn af kola, utan gifver denna benämning åt ver-
sens underafdelningar, annars kallade diesurer. Sålunda indelar Scho-
THasten och alla-äldre editioner följande rhythm. (Pyth, LV. Str, 2 2
två verser eller koler:
Epdoug zei ovv dexata yevect
Onpavov. Ainta TO NOTE benens,
Boeckh åter sammanskrifver alltsammans i en enda vers, men fördelar
densamma 1 4 Koler eller menings-afdelningar (iber die Versmaasse
des Pindaros, s. 175), sålunda:
> pd. sar ovv | Jex. van yev. | Eno. Ainte | to n. bau.
Hr J. följer deremot B. i versernas afdelningar och kallar dem koler,
men följer Scholiasten i afdelningen af halfverserna och kallar dem Få
mikoler: -Bemödandet att vetenskapligt förena hvad svårligen kan före-
nas har gifvit upphofvet åt hans: verslära.: -T öfrigt Sammanträffar säl-
lan: någon iScholiasternes” vers med Boeckhs; löd. de förke förekomma
ordbrytningar tidt–och ofta, dem åter Boeckh anser för rakt stri-
dande emot naturen af hvarje vers: (med undantag af den adoniska).
Hvari ligger nu mitt misstag? Huru kan då Hr J:. påstå” ”att B:s in-
delning af. kola hos Pindaros; icke 1 någon SE mån skiljer sig
ifrån Scholiasternes 2”
25) Detta namn kan i svenskan användas antingen som i gr vekiskan
— 000, eller som o— dv, eller i nödfall som — » o —3 endast det
sätt, hrarpå c det af Ir J. brukas, är det enda absolut oriktiga. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
