Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [20] Janzon, Metrikens fall och upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 ÖFVERSIGT AV DEN NYASTE LITTERATUREN.
Metriken, genom den nya skriften, fallit eller blifvit upp-
rättad. |
Men bur skall nu rec. bära sig till, för alt vara viss,
alt riktigt kunna anträffa hjertroten af det Janzonska syste-
met, och således icke, såsom förra gången, blindt gå löst på
en mängd punkter, som väl af vanliga Melriei pläga erkännas
för hufvudsakliga, men som i Hr J:s verslära icke höra till
fundamental-artiklarne? 5
Lyckligtvis har Förf. sjelf 8 101 "denna gång kort och
tydligt antydt de trenne hufvudprineiper, på hvilka hela hans
theori hvilar. Dessa satser lyda ordagrannt: ”På det att äf-
ven Frey-Recensenten må kunna fatta hvarom frågan är, och
sålunda äfven sjelf nödgas att finna sig hafva recenserat i —
vädret, så vill jag nu med den korthet och tydlighet fram-
lägga grundsatserna för mitt system i metriken, att hvar och
en, samt således äfven Frey-Rec., måste kunna fatta desamma;
och utan alt dessa grundsatser af Rec. anfallas eller vidröras,
kan hvarje anmärkning emot systemet endast göra sig —
löjlig, men aldrig vigtig. Milt system i metriken, sådant
detta både i den förra och i den förevarande undersöknin-
gen framstår, hvilar ylterst på trenne grundsatser, som lyda
sålunda: 4:0 En tidssymmetri kan icke utom sin rumsym-
metri ega någon konsteffect; d. är metrik utan melodi
är — prosa.” ;
Vi stanna till en börjar vid första thesen, och gå alt
tillse, hvad deraf, i fall densamma vore riktig, skulle följa.
Om «den theoretiska delen af de Gamles musik-system, t.
ex. deras skalor och tonarter, veta vi visserligen ett och an-
nat; vi känne äfven angående den allmänna karakteren af de
serskilda stammarnas sånger, att den Doriska varit allvarsamma
och högtidlig, den Ioniska yppig och vällustig, den Eoliska
en medelväg dem emellan o. s. v.; men erkändt är, all ingen
enda forngrekisk melodi numera återstår 7), och äfven om vi
+) I sitt förra arbete lät Förf. aftrycka meledien till Pyth. I. och
yttrar derom s. IL: ”Att de gamle betjente sig af musiktecken eller
noter, hvilka tecknades öfver orden i sångerna, är en bekant sak, och
öfver början af Pindaros? 4:a Pyth, Sång skola dessa mu-
siktecken ännu vara bibehållna”; hvarjemte i noten anföres,
att Pater Iircher funnit detta märkvärdiga document på Si-
cilien”, att ”Burette efter en noggrann undersökning fann
Kirehers uppgift (om dess antika äkthet) antaglig, samt att
Förf. meddelat detta stycke efter den sednares förbättrade dechiff-
rering.” — Då nu intet ord till tvifvel på Burettes mening blifvit yt-
tradt, och då Förf, väl måste haft den afsigten med meddelandet af
detta märkvärdiga dokument, att det skulle tjena till upplys-
ning om de gamles musik (t, ett oäkta och understucket dokument är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
