Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [20] Janzon, Metrikens fall och upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
3 bättre går det icke heller Grekernas egen poesi. Hr J. äntä-
ger visserligen såsom ett axiom, att deras skaldekonst anda
till och Hed Pindari tid var förenad med musik, och anser
den sedermera dem emellan inträffade söndriggen för bådade-
ras fall. Denna slutsats grundar sig förmodligen hufvudsakli-
gast på uppgiften att de Hömeriska Rhapsodierna alltid sön-
go sina verser och alt de äldste skalderne kallades åoidoi.
Det är sannt, att det heter att desse forntidens ministraler
söngo "Hömers verser, men svårligen kunne vi, om vi tänke
på innehållet, föreställa oss att detta däds motsvarat hväd
vi kallat sång, eller att dessa verser varit försedde med e-
gentliga melodier; snarare bestod väl detta föredrag i ett
för- och efterspel på lyran, kanske också af enskilda ackor-
der och tongångar under versernas reeitation, hvarvid afsigten
var dels att bereda en angenäm omvexling, dels att Siv
rhapsoden rådrum att påminna sig det följande, eller för Ra
fället sjelf improvisera. Hätfvidsakén bestod alltid i uppläs-
ningen, hvarföre också desses föreläsningar rätt ofta också
kallades åveyvBoers >). Mellertid; då härom kan disputeras,
så vilja vi tala om andra af Gr ’ekernas äldsta dikter. En af
dem är Hesiodi Theogoni. - Månne Hr J. verkligen kan före-
ställa sig, att denna någonsin. blifvit sjungen eller i sådan af-
sigt skrifven? - Grekernes, liksom de flesta andra folkslags
äldsta lagar voro ock skrifna på vers, för alt i minnet bättre
inpreglas; men att qväda dem skulle varit en löjlighet. En
stor del af den äldre helleniska litteraturen bestod för öfrigt
af gnomer, ieooi Ayor (såsom: kosmo- och | theogonier), ar fä
taflor, epigrammer, smädedikter, alla på vers; men att dessa
blifvit sjungna, förmäles ingenstädes, och sådant vore ock
emot sakens natur.
Ännu ett corollorium, inom den lyriska poesien sjelf. En
skald skrifver det mest välljudande skaldestycke, men detta
har ännu ingen melodi. Månne det icke derföre är skrifvet
på vers? Visst inte — säger Hr J. Nu sätter sig en klå-
pare ned och fuskar dertill ihop en usel melodi — men än-
dock "en melodi. Har då, frågar man, det som förut varit
+) Sedermera s. 80 har väl Förf. förutsett ofvananförda inkast och
sökt bemöta det. Men huru? Jo dermed: ”att musiken till dessa de-
klamations-rhythmer (Homers: och dramaturgernes) varit derefter.” Det
är likväl nu icke fråga om m usiken, utan om metriken; ty thesen
lydde: ”metrik utan utan melodi är — prosa.” Då Hr J. antager, att
Homers verser varit åtföljda af klena melodier, så blir konklusionen ,
att metriken hos honom också är derefter; — antage vi vidare, att
dialogen i Tragedien och Komedien omöjligen kunnat sjungas, så föl-
jer ju af thesen, enligt logisk nödvändighet, att Äschylos, Sophokles’;,
Euripides, Aristophanes skrifvit sina dialoger — på prosa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
