Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [20] Janzon, Metrikens fall och upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE TATTERATUREN.
af örat bemärkligt tidsmomont, så är sjelfva rummätningen här-
vid ingalunda för ögat särskildt märkbar. Den kan härvid en-
dast uppfattas af örat, hvarföre sjelfva rummälningen (rum-
utsträckningen) torde kunna sägas blifvit hörbar, då den
upphörde att vara synbar. Mätningen af rum och tid upp-
fattas således härvid på samma sätt och äro så till vida för
uppfattningen fullkomligt identiska. Ty intet naturligt öga
lär väl egentligen kunna urskilja den under vibrationen dub-
belt större, ehuru till hälften mindre må ngfaldiga, rum-
mätning, en sträng under hvarje tidsmoment måste göra, för
att, t. ex. gifva C (=1), än den rummälning, en annan
sträng under hvarje tidsmoment mäste göra, för att gifva
ce (=2). Denna rummätning och utsträckning i rummet kan
således, utan några särskilda omständigheter och pbysiska be-
räkningar, endast höras eller liksom ses med örat; och örat
märker äfven genast hurnvida symmetrien af denna utsträck-
ning i rummet icke är på det aldra nogaste riktig, samt döm-
mer härvid äfven mycket strängare, än någonsin ögat kan sjelf
bedömma symmetrien i seulptur och i egentlig byg ggnads-
konst.”
”All Tjudlig rörelse är således en viss rummätning,
och alla toner i musiken äro egentlig en rumsymmetri;
då deremot den: rörelse i musiken, som ieke gifver ljud,
nemligen metrik, takt och rhythm, är den egentliga tids-
symmetrien. Musiken består således tydligen af både
rum- och tidssymmetri; då seulptur och byggnads-
konst deremot egentligen endast kan wthilda en rumsym-
metri. Men så villa äfven dessa sistnämnde konstuppenbarel-
ser skola kunna uttrycka elt konvstlif, så måste väl sjelfva
konstbfvets pulsslag Hkvisst ödvändiet kunna förmäla äfven
dessa Hfsphkenomener med Re lifgifvande väsent-
lighet, samt således kunna försätta äfven dessa konststycken
inom tidssymmetriens spher; och sjelfva lifsphenomenet kalla-
des äfven härvid rhythm af de Gamle. Ty hvarje bemärk-
ligt lefvande organism, så väl i konst som i natur, måste
väl nödvändigt uppenbara sig både uti rvrum- och tidssym-
metriens område. Alt exsistera epdast i rummet måste
väl förutsätta en absolut hvila, och en sådan hvila kalla
vi ovillkorligen död eller skendöd, d. ä. ett ieke-uttryek
af if. Men lika litet ögat kan märka rummätningen vid
ett ljud, kan äfven örat märka pulsslagens eller konst-
lifvets rhythm vid en målning eller vid en bildstod.
Rhytbmen eller tidsmälningen utbreder sig likväl såsom ett
dop äfven öfver desse sednare organismer. men kan Hikvisst,
såsom sådan, endast bemärkas af ögat; och detta nödvändiga
+
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
