Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [20] Janzon, Metrikens fall och upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svpyråkvetenskaper. 157
olikartade begrepp: det sednare begreppet skulle Grekerna ut-
tryckt med MiLenors. |
Då prämisserna äro af denna halt, måste man ej undra
att Förf. kommit till så beskaffade resulialen ;
Det skulle blifva alltför besvärligt att vidare steg för steg
följa Förf. i spåren. Han har en ördärnsvärl [örMAsa tt
trassla ihop äfven det redigaste och lättaste, men det fordrar
tid och arbete att redå en sådan härfva. Huaru kommer det
till, att Hr J. skrifver så mörkt, att det fordras ett Herkules-
arbete att läsa bonom, och alt man, sedan man läst honom,
ändock är oviss om man rätt förstått honom? Då här grann-
skade skrift nyligen anmäldes i Aftonbladet, yttrades, att den"
na vore ännu svårbegripligare än den förra, och man angaf
stilen såsom orsaken. Deruti har dock rece., enligt min me-
ning, gjort Hr J. orätt, ty han skrifver i allmänhet (då han
icke sväfvar upp i blåa luften), en ren och oklanderlig, stun-
dom vacker prosa. Nej, grumlet ligger i tanken: en oredig
tanke kan, genom hvilken ’ stilistisk. fäleat som helst. aldrig
blifva annat än oredig. Detta grummel härleder sig, såsom
redan är antydt, från en förvexling af olikartade begrepp (man
kan icke addera 4 kanna mjölk med 1 aln kläde), genom för-
blandning af begreppen med sinnligheten, och det ena sinnets
funktioner med det andras, af den ena konsten med den andra,
af troper, figurer och poetiska liknelser med sakerna sjellva
0. 8. V. Oaktadt allt detta, fattas honom icke anlag för spe-
kulation: man träffar, spridt, flera riktiga, Ijusa, till och med
djopsinniga tankar, hvilka liksom stå och förundra sig öfver
sina grannar. Skada endast att kompassen så sällan nyttjas.
Vi kunna alltså i det följande endast sysselsätta oss med
vissa påfallande ställen, som företrädesvis förtjena ”beriktigan-
den. Ett sådant Vore visst det sid. 12; 15, som karjdlår om
Arsis och Thesis, hvilket Förf. vill pl genom exemplet
af sågbrädet, men vi måste dock förbigå denna godbit, eme-
dan dess utr öda, skulle kräfva en alltför stor vidlyftighet.
Sedan Förf. sid. 20 genom en Parabel; kallad Toner-
nas My th, flugit upp i poesiens för ämnet alldeles främman-
de region, hegynner han, ånyo nedkommen på jorden, upp-
ställa grunderna för en ny konstlära, hvilken vill bevisa att Me-
trik är detsamma som Ästhetik, form —idé. Bland annat he-
ter det (sid. 235), att Ästhetiken slutar i det moment Philo-
sophien begynner, hvilket väl kan vara: rigtigt; men för att
bevisa detta, tolkar han cir9,0s med finnande, hvilket på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
