Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [25] Palmblad, Palestina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
föreställning om kustlandets floder; men månne icke Robin-
sons karta. bär en så fullkomlig pregel af tillförlitlighet, att
den kunnat med trygghet följs vid alla tvetydiga fall? —S.
695 öfversättes Tabor med nafle. — Uti Talmud förekommer
visserligen ordet 32 i denna bemärkelse; men för Yan låter
den svårligen bevisa sig. Vid ordet Khalil eller rättare el
fFhaldl kan anföras, att detta ord, som betyder vän, begag-.
nas i Ruran såsom hedersnamn för Abraham, Guds vän par
execellence, hvadan Hebron såsom Abrahams Stad erhållit detta
epithet. -S. 1435 non (så skrifves ordet riktigt i 2:a uppl)
är alldeles detsamma som 20 (ej nr:o), hvilket dock oftare
förekommer. — S. 114 säges Elephantiasis ”på arabiska heta
Gidsam eiler Megärdsam.” — Förhållandet är, att sjukdomen
henämnes PDschudham, och den som dermed är behäftad Mu-
dschadhdham. - Uppgiften s. 125, att man vid vinpressningen
ropat Hedad,; bör väl så förstås, alt Hedad var det hebräi-
ska ordet för jubelrop i allmänhet. — Vid beskrifningen af
Palestinas träd och buskar saknas den högst märkliga der in-
hemska Hoferbusken (arab. El Henä, Lawsonia inermis), af
hvars blad man bereder det bekanta pulvret, medelst hvilket,
i vatten upplöst, Orientens skönheter färga sina naglar, hän-
der 0... s. v. gula, och som Fisen ieke saknades vid de
Palestinensiska damernas toilett. 4138 kallas Schakalen
Dib. Detta ord, som riktigare SS Dhib, betecknar emel-
lertid aldrig annat än varg.
Vid frågan om Philisteernas ursprung och tungomål:- är
Förf. ej med sig sjelf ense. Sid. 144 kallas det egyptiskt,
och detta var äfven Gesenii tanka: Men sidan 3990 framställes
det enligt JZiner såsom Semitiskt. — Mot Förf:s afhandling
om språket inskränker ref. sig till följande anmärkningar. Ga-
lileiskan säges lefva i de tyska och polska judarnas mun. Af
de Semitiska tungomålen lefva, ref. vetterligen, endast Arabi-
skan, och dess adödere utgreningar i Ekhili, Amhariskan och
Maltesiskan, jemte: San ibland Kurdistans Nestorianer. —
Förf. .har alldeles förbigått Zabiskan, ett högst märkvärdigt
språk, om hvilket vår Norberg har odödliga förtjenster. —
Omöjligheten att för en Europé imitera a Semitiska ljuden
vederlägges af flerfaldiga exempel ur åtskilliga nationer, som
till en förvånande da egt förmågan att återgifva äfven de
svåraste artikulationer i arabiskan. Sid. 446 bör i andra ra-
den läsas fem nya bokstäfver. Der omtalas ock ”flera
sammansatta verba i Hebreiskan.” Detta påstående be-
rör synbarligen på en förvexling af. verba pluralittera; ty intet:
Semitiskt Sr har sammansatta verba, i denna terms vanliga
betydelse. Hvad Förf. sid: 452 yttrar om skriften; är nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
