Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [25] Palmblad, Palestina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historia. : 183
mera efter Huppfelds bekanta undersökningar, mindre: riktigt;
Sednast har genom Gesenius blifvit ådagalagdt, att det Himja-
ritiska alfabetet står i det närmaste sammanhang med dei gam-
Ia ethiopiska. SN
Den Meila, som sid. 461 anföres med Ephod såsom ser> ..
skildt plagg, var ej annat än den Meil, som på föregående sida
redan omtalats. Sid. £65 säges ”skökan obeslöjad hafva fått
visa sig”, och detsamma upprepas sid. 485. Det är möjligt alt
denna. menniskoklass i de äldre tiderna egt något dylikt pri-
vilegium; men 4 Mos. 58: 3 strider rakt emot uppgiften, och
Winer (Real Wörterbuch, Art. Sechleier) tror till och med,
att dessa slags qvinnor varit djupare omböljda än andra. —
På samma 1653 sida citeras det hebreiska ordet 253 såsom lik-.
betydande med Arabernas -Kohol. - Dervid eger dock den skill-
nad rum, att det hebreiska ordet är verbum och betyder
sminka, hvaremot Kohl är substantivum och betyder” stibvum:
— Sid. 1866 ”alkuvaton, deraf alkov.” Det Arab. ordet är
Rubbeh; med artikeln Zl Fubbeh och betyder så väl tält som
kupol och alkov..— Det ställe ur Höga Visan (2, 9) som
sid.-474 åberopas, kan ej gifva någon anledning till Författa-
rens påstående ”att fenstren varit betäckta med nät.” Ordet
aan kan: blott beteckna gallerformiga fenster, sådana som
Lane på mera än ett ställe beskrifver dem i sitt lärorika -ar-.
bete: Fhe modern Egyptians. I Höga Visans 3: 4 hvarken
omtalas några ”fingrar”, ej heiler nämnes der något om låsens
öppnande. — Sid. 473 anföres Matth. 8: 6 till bevis, att qvar-
nar drogos af åsnor (!). Brödet säges dersammastädes hafva
blifvit gräddadt på upphettad sand. Men de åberopade bibel-
ställena innehåller icke det mindsta härom; de nämna blott
ordet 77, och detta. betecknar en kaka, gräddad i askan el-
ler mellan heta stenar, hvilket ordet 2537 i 4 Kon. 17: 15
tydligen bevisar. Den besynnerliga bakningen i kruka, som
här ytterligare beskrifves och för hvilken 5 Mos. 2: 4 anfö-
ret, måste bero på något missförstånd. Winer (art. Backen).
omtalar, att man till bakning betjenar sig af stora krukor,
hvilka invändigt upphettas, och på hvars yttre sida (någon
gång äfven på den inre) degen anbragtes. Denna artikel, som
föröfrigt legat till grund för Hr P:s beskrifning, har gifvit anled-
ning till ett annat misstag. Förf. säger neml. ”att bröd på
hebreiska kallas 327 och >”; Winer deremot bar ganska rik-
tigt benämnt syrad deg ?27 och den knådade degen 2»,
— Sid. 484 citeras 4 Mos. 21: 10;-.24: 56 för den uppgilf-
ten, ”att söner af konkubiner erhöllo ett ringare arf.” Men
på förra stället säger Sara, att Ismael icke skall ärfva alls med
Isak; och på det sednare betygar Eleazar, att Abraham gifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
