Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [27] Snellman, Läran om Staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophi. = PR 194
och sedligheten; hvarföre ock staten betraktas såsom ett stör-
re individuum, hvilket för sitt fullkomnande har att följa sam-
ma lagar, hvilka för individets uppfostran äro de enda ända-
målsenliga. Likasom någon endast genom noggrannt studium
utaf ett individs förflutna och närvarande lefnad kan lära kän-
na hvad det bör blifva, hvartill det bör danas, likså kan ock
endast den grundliga bekantskapen med en nations historia och
närvaro väcka till medvetande de idealer; hvilka genom att
vara sannt nationella också äro de enda, som låta realisera sig.
Arbeten i denna anda äro helsosamma att studera, emedan de
på samma gång väcka den religiösa öfvertygelsen om en för-
syns beständigt vaksamma vård om nationernas öden, och tilli-
ka uppkalla ett beredvilligt mod att kämpa för de förbättrin-
gar, de framsteg till insigt och framgång, af hvilka individens
bemödande utan samma försyns biträde vore helt och hållet
fåfängt:
I många punkter skilja vi oss från vår Förf. . Utrymmet
medgilver icke någon fullständigare utveckling af dessa skiljak-
tigheter: > vi måste ålnöja oss med korta antydningar i afseen-
de på några: bland hufvudpunkterna.
kite arfsrätt för oäkta och äkta barn skulle utan tvifvel
blifva menlig för familjens enhet; då den utomordentliga arf-
tagaren alltid af de oäkta baraon och deras moder skulle be-
traktas såsom främling. . Så vacker och ädel den sjelfvilliga
uppoffringen hos makan är, att medgifva en adoption, som
visserligen ensam försonar den här ifrågavarande förseelsen mot
samhället, så störande skulle denna adoption blifva, omlagens
nödvändighet dikterade densamma. Till denna hårda utväg bar
Förf: i ädel nitälskan för. sedlighetens upprätthållande blifvit
förd genom sitt alltför ringa förtroende till qvinnans sedliga
frihet. Hos oss har den öfvertygelsen alltid stått fast, att den
nesa, som företrädesvis drabbar qvinnan vid öfverträdande af
kyskhetens bud, måste antyda en motsvarande förmåga af de-
ras trogna åtlydnad. Inom lifvets: större, allmännare spherer
eger mannen det största ansvaret, och i följd deraf äfven den
största förmågan; men familjens väsende har någon icke fattat
förr än han insett, alt qvinnan är dess genius. — Alt dere-
mot föräldrarnas fria dispositionsrätt öfver förvärfvad egendem
skulle vara menlig för familjens bestånd, kunna vi ej inse.
Tvertom återstår för föräldrar ofta intet annat medel för att
egga barnen till ansträngning och omsorg för sig. sjelfva, än
den osäkerhet om sin framtida ställning, i hytiken de af för-
äldrarna kunna hållas, om dessa hafva rätt att om sin egen-
dom besluta efter det bästa godtfinnande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
