Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [36] Lindberg, Hebreiska Grammatikens Hufvudreglor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258. ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
4:sta personens olika formers konstanta olikhet för cas. rect.
och eas. obliqu. (411) I schemat för pron. demonstr. borde
ej uppföras former, som förekomma blott en enda gång.
(154) Hvarföre kalla faoturum konjunkt.? Eller är det ej syn-
nerligast i den paragog. och apokop. formen, som det har så–
dan betydelse? (459) Intet afseende fästad: vid Gesrnu åsigt
i sednaste upplagan af hans grammatika. De der anförda skä-
len synas ej lätta att vederlägga: (171) Lika vigtig den an-
märkningen, när futur. slutstafvelse har (+). (482) Borde an-
märkas, att den apokop. och förlängda imperat.-formen undan-
trängt den regelmessiga. (192) Oiydlig. Atminstone borde
slutet lyda: öfvergår till det sammansatta Schvas enkla vo-
kal. Afven borde vidröras, att prefixets, till formen hörande,
vokal yttrar intlytande på gutturalens. Så äfven understun-
dom sista stafvelsens vokal. — (202) Enligt N:o 4161 ej 160.
Formen är snarare märkvärdig såsom en apokoperad maskulin-
form i imperat. och ej allenast såsom tillbörande ett verb
S:tie gulturalis. Dessutom är en sådan form som 1NY ej för-
klarlig efter (85). — (211) Är ej alldeles riktig. GesEniws,
Lehrgeb. pag. 3406. 2 >op förekommer äfven framför 7.
(241) Geseniws anser bortkastandet af 3 vanligt, och att
konstr. inf. nästan alltid har fem; änd. "I. (230) Den här
förekommande formen förklaras visserligen äfven af andra ge-
nom assimilation, men en dylik förklaring synes åtminstone
rec. orimlig. (258) Hvarföre ej här anföra de 3 bekanta
verberna ? (324) Att omtala så kallade forma mixte kan väl
vara bra, blott man ej vill förklara dem såsom verkligen blan-
dade ner. (554) Alla ord sålunda, som ej höfvast någon af
de anförda fem. ändelserna, eller hvilkas betydelse ej bestäm-
ma dem till masc. gen., skulle vara fem.? Detta är visserligen
oftast fallet, men undantag finnas. — Att syntaxen är kock
kan ej klandras, men man Sänd ogerna en och annan viglig,
här utelemnad, konstruktion. Så förslvmmer bland annat in-
tet om subst. anomala förening med Pradikat. så till gen. som
num. Många tryckfel äro korrigerade, men andra NE r
ej observerade, och för nybegynnaren förvillande. Så (262),
(299). I (516) är ett sällan utglömdt, och i (573) förekom-
mer oföränderliga i st. för föränderliga. En oeh annan Dani-
eism finnes ålen. t. ex. pag. Zu llcgnas. — Flera af dessa
anmärkningar synas måhända vara af ringa betydenhet, men
böra ej så betraktas i ett arbete för nybegynnare, och rec.
är öfvertygad, att denna så brukbara bok vid en ny upplaga
skulle vinna af en noggrannare granskning af Utgifvaren.
H—E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
