Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [37] 1. Kühner, Kort Latinsk Grammatica; 2. Ellendt, Latinsk Läsebok och Ordbok; 3. Bojesen, Handbok i Romerska Antiquiteterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkvetenskaper. 263
ska och tvertom. Men vi frukta, att termer, som endast
muntligen och för tillfället förklaras, lätteligen förblandas. —
9 Att casus belyder slutfall, ändelse, säges ingenstädes.
8. 24. Hvad comparatio betyder, säges här icke, ej heller
hvad posit., comp. och superl. är, så vida det ej skall slutas
af ex. lärd, lärdare, lärdast, hvad man åter icke kan fordra
af en åtfakrig gosse. 8. 26-—298. För de serskilda arterna af
pronomen nyttjas termerna: personale, demonstrativum, rela-
tivum, interrogativum utan förklaring. Reflexivum upplages
under personale, och possessivum är förbigånget. $. 54. Svå-
righeten att innesluta vissa verba intränsiliva väder begreppet
verks synes hafva förmått Förf. att utelemna denna
klass. $: 52. Uppgifves hvarken betydelsen af tempus i all-
mänhet, ej heller af de serskildta tempora. 8. 59. Hvarföre
Förf. såsom paradigm valt rego, deri karaktersbokstafven g
undergår en tvåfaluig, för nybörjaren svår, om ej förvillande
förändring, inse vi ej. Vore ej verb. domo, scriho lämpligare?
Om en ny upplaga af boken kommer i fråga, kunna än-
dringar göras enligt våra anmärkningar, om de gillas af skol-
lärare. — Ja, en öanbi na af denka grammalika till vissa
delar vore att önska; och Magister CALLERHOLMS namn lemnar
borgen för ett godt och dugligt arbete.
En tjenlig sak är det, att å paradigmerna de nödiga ac-
centerna med noggrannhet blifvit utsatta. Att, hvad innanläsningen
vidkommer, genast från början en god vana ingifves lärjun-
gen, är en ganska vigtig omständighet. Endast öra och regel
i förening gifva säkerhet i uttalet. Hvad angår de serskilda
formerna, hvilkas säkra och bestämda uppfattning legat Kän-
NER om hjertat, kan öfningen med dem knappast drifvas för
"långt. Och denna öfning synes hittills icke synnerligt och
allmänt hafva kommit till åtanka. Ja, ynglingar, som läst la-
tin i många år och såsom blifvande studenter i öfrigt förtje-
nat ett högre vitsord, hafva befunnits främmande för mindre
ofta förekommande verbalformer i paradigmet. Till och med
okunnighet om de allmännare förs kominande är hos eljest icke
öskickliga ynglingar icke sällsynt. Derföre är det högst vig-
tigt, att formerna i skolan genom idkelig öfning i minnet sä-
kert inpreglas. Gymnasii-läraren förutsätter med rälta en ge-
nom vana vunnen säker kännedom om formerna och snabbhet
vid deras användning; ehuru han gör orätt, om han äfven
förutsätter, att dessa former, utan stundom till påminnelse
företagen öfning, kunna under tre till fyra års förlopp bibe-
hållas i inne Om en god musiklärare ofta låter sin lär-
junge öfva skalan, bör en ”Gymnasit-lärare ålminstone under-
stundom låta sin lärjunge öfva paradigmet, hvilket kan ske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
