- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1843 /
265

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [37] 1. Kühner, Kort Latinsk Grammatica; 2. Ellendt, Latinsk Läsebok och Ordbok; 3. Bojesen, Handbok i Romerska Antiquiteterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Språkvetenskaper. | 265

ting. annat bör öfverlemnas åt det unga minnets lifliga och trogna
uppfattning än hvad som ar regulatift och exemplariskt. Vi
hylle visserligen icke det snöda pedanteri, som förnämt för-
smår de sednare författarnes skrifter och skyr deras läsning,
såsom besmittades deraf den klassiska smaken; men vitro, att
deras studium tillhör en något mognare bildninespariad, och
bör komma sednare, icke såsom undantagen följa efter reglor-
na, hvilket vore alltför obilligt sagdt, men såsom ett efterbil-
dadt följer det normala. Det är det äkta äfvensåväl som det
allmänna, hvilket lärjungen först och främst må inhemta.. Men
ELLEnbDT bar uti ifrågavarande lärobok ej öfverallt följt denna
åsigt.

Att mindre klassiska ord influtit här och der betyder min-
dre, än att konstruktioner, som åtminstone icke äro de bästa,
på några ställen förefinnas. Hvad angår de serskilda orden
och deras användning, anmärke vi exempelvis, att sid. 55, st.
28 och 29 förekomma formerna neminis och nemine, hvilka
båda äro oklassiska och nästan obrukliga. Verbet percogitare
(percogitandum sid. 170, st. 491) måtte väl icke finnas isprå-
ket: Sid. 5, st. 3, ger ordet domini uti denna sats: timer
domini est initium sapientie, en skef föreställning om samma
ords betydelse. Mot konstruktionen anmärke vi följande: sid:
39, st. 1, förekommer talesättet: in matrimonium habere: Detta
är dock troligen ett tryckfel, men af elak art. Lärjungen kan
förledas att förblanda hvilans casus med rörelsens (in ma-
trimonio habere, men: in matrimonium ducere). Sid. 48, st.
16, förekommer: quamvis non sperabam. Ett vådligt föredö-
me för lärjungen, då denna ofta förekommande partikel, i hvad
betydelse som helst, endast undantagsvis, högst sällan och med
glömska af dess ursprungliga betydelse, blifvit med indicativus
konstruerad. Att postquam, om vi rätt minnas, merändels fått
plusquamfectum, och att pavit i denna sats: agna, dum lupum
pavit, in tectum successerat (sid. 49, st. 18), står i ställe för
pavet. eller till och med pavebat, derom säga vi mindre. Sid.
54, st. 26, förekommer: arrigere valebat, ehuru, såsom man
vet, valere med infinitivus i stället för ad och gerundium icke
är en rätt god konstruktion. Sidd. 72—78, st. 15, förekom-
mer: quis pöpalke quis homo non estimat hucmanikalt ne hvil-
ket talesätt är rentaf oriktigt, emedan verbet sestimare, upp-==
skatta, bedöma, måste hafva hos sig magni eller ett dyli NV
ord, för att betyda högt skatta. Sid. 412, st. 419, st
homo: celeberrimus. Såsom bekant är, sades ej på de ;
siska tiden celeber om en person, utan clarus: Sid. 127,4

ön
119, förekommer uttrycket: degenerare in —, hvilket var ve

Fany: IL 10 NS EE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 14:36:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1843/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free