Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Björnstjerna, Om Hinduernas Theogoni m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 ÖFVERSIGT ÅF DEN NYASTE LITTERATUREN.
Asiatiques”; och är således dermed bekant. Der yttras om
Wairrorr sid. 50: ”Tout le monde sait comment le Colonel
Wirrforp fut entrainé dans un vaste labyrinthe d”erreurs par
des manuscrits falsifids. — — Les défenseurs de systemes
chimériques sur Pantiquité continuent toujours de prendre leurs
arguments dans cet arsénal de PFillusion.” Om Dabistan heter
det sid. 31: ”On voudrait en vain cacher au public, que ce
savant (Sir VW. Jones), doué de si rares talents, manquait to-
talement de critique historique. Il recut sans méfiance, il ac-
cueillit méme avee enthousiasme les traditions contenues dans
le Dabistän, livre persan moderne, éerit dans Fintention de
revendiquer pour la Perse la préeminence sur-IInde å Fégard
de Pantiquité des révélations religieuses. Sur son autorité,
la dynastie des Mahabadiens gest glissée dans Phistoire univer-
selle de notre Jean pE Miäcrer, historien éloquent mais trop
peu sceptique.”. Några felaktigheter hafva uppkommit genom
ett mindre varsamt begagnande af förhanden varande trogna
källor; men då detta mer eller mindre händer hvar och en,
förundre vi oss ej deröfver. Men hvad som icke utan allt skäl
förundrar oss är, att Förf. fästat så litet afseende på de rät-
telser, hvilka af tvenne recensenter i månadsskriften Mimer
för 1859 gjordes till bans förra arbete: ”Brittiska riket i Ost-
indien”, alt han låtit en god del af de der anmärkta felen
här qvarstå. Utan alt inlåta oss i undersökning, hvarföre
han så gjort, öfvergå vi till vårt mål, och anmärke bär en-
dast de felaktigheter, hvilka efter en mera flygtig än grundlig
genomläsning af arbetet främst fallit oss i ögonen. En utför-
lig granskning förbjuder vår inskränkta tid lika mycket som
denna tidskrifts syftemål.
Sid. 46. ”Lagen tillåter Khetryn att höra Vedas, men
icke att läsa dem.” Lagen bjuder deremot de 3 första klas-
serna att läsa och studera Vedas, som synes af Manu L, 88
—90. — Ss. 22-923. Förf. försöker här att efter andra
grunder bestämma Vedarnas ålder än i sitt förra arbete, och
kommer äfven till olika resultat. . De blifva nu 300—500 år
äldre än förut, men, såsom det synes ref., på icke. nog till-
förlitliga grunder. Förf. går tillväga på följande sätt: Vedanta
är författad 1500 år f. Ch., ty, heter det, dess författare,
Fjasa, har så sjelf uppgifvit (2); Vedarnas föråldrade språk
måste förutsätta minst 500 års högre ålder än Vedanta, och
då en af Vedarne visar sig vara ännu äldre än de 3 öfriga,
så antages 200 år för denna språkföråldring. Resultatet blir,
att de 3 Vedarne äro 1800 och den 4:e 2000 år äldre än vår
tidräkning. Att denna beräkning är godtycklig, inser hvar
och en; att den är mindre riktig, skole vi försöka att visa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
