Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Björnstjerna, Om Hinduernas Theogoni m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophi. | 281
ingen annan än den nyss omnämde HRavana (p. 2 8 Vi
måste anse detta endast såsom en lapsus caiamnt, alldenstund
Förf. sid. 23 riktigt angifvit hufvudinnehållet af detta herrliga
skaldestycke. — S. 84. ”Uti Mahabhärata yttrar Ronumg
Duschmanta följande sköna ord: ”Hustrun är familjens ära”
m. m. Det är icke Duschmanta (kanske skrifver man rättare
Duschjanta) utan Sakuntala, som yttrar dessa. (Se Mimer,
8. 5342.) Den här anförda citaten ur CoreBroorxes Digest of
Hindu Law är oriktig. — S. 82. ”Kärlekens Gud, Röse. säges
vara född af Makia, förförelsen” m. m. Hvad Förf. menar
med Makia är oss ej rätt klart; ty Sanskrit är det icke.
Måhända är det tryckfel i stället för Måjå, wulusion. De öf-
rige vid denna beskrifning lådande fclen äro anmärkte i Mi-
mer, s. 510.
S. 835. ”Märkvärdigt för oss Svenskar är, att Guden Rama
äfven kallas kärlekeya, och hvem igenkänner icke roten fill
det Svenska ordet: kärlek, så afvikande från alla andra Ger-
maniska folkstammars” m. m. Härlek kan, efter vår tanka,
icke hafva någon etymologisk gemenskap med kärlekeja, hvil-
ket ord, så vida det är riktigt anfördt, ieke tillhör Sanskrit-
språket eller dess litteratur. öre det sanskritiskt, så skulle
det hetat kärlikeja, enligt formen kärtikeja, ett af krigsguden
Skavdas nar fjkasvm far "tikeja är en Wriddhiform när-
mast af krittika och detta af kritti, som är stammen till or-
det, så skulle kärlikeja närmast härleda sig från krilika och
detta af krili (emedan ka i så formade ord är blott suffix);
men en sådan stam finnes ej, och om den funnes, skulle den
ändå ej kunna jemföras med kär-lek (icke kärlt-ek). Detta ords
första och hufvudsakliga beståndsdel är tydligen kär, Is. kjer,
ker, Lat. car-us, Frans. cler. Hvad ändelsen lek beträffar, är
den väl ej ovanlig i Svenskan, såsom bildande substantiver, +.
ex. storlek, djuplek, smälek (smädlek) m. fl. TI gamla Gott-
ländskan heter den laik och i Isländskan leikr och leiki, såsom
fridleikr, skönhet, af frid, skön, kerleikr, kärlek, möguligleikt,
möjlighet. Utan tvifvel är kärlekeja, som enligt Förf:s med-
gifvande företrädesvis tillhör Bengalen, af ett Sedare ursprung,
sednare än den tid, då Pddilärans bekännare flyttade till nor-
den. (Det saknas ven i Haventon’s Bengali dietionary). An-
nars gifvas visserligen äfven sammansatta Sanskritord, som haf-
va sina HölStarande i . Svenskan, såsom SaNEkE samband Sv.
ida: Såvske. Sönvit. samvid Ge sam-vitti, Sv
medvetande, af sam öch vid, veta. |
S. 835. Jemte Ramayana och Mahabhårata anfö
såsom poömer af stor ryktbarhet i Indien
Fre II. ee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
