Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Björnstjerna, Om Hinduernas Theogoni m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophi. | 283
För att visa, att den Hinduwiska mythen till en del äfven
i etymologiskt hänseende öfverensstämmer med den Skandina-
viska, anför Förf. följande: ”Guden Indras boningsort heter
Sverga, och ligger nära Nord-polen; HKrigsguden Skand rege-
rar der (Skandinavia). och sju trappsteg (zoner) föra dit, af
hvilka det nordligaste heter Tlude.” Hvad här blifvit yttradt,
och till en del älgen s. 460 återupprepadt, synes vara en af
Förf:s favoritidéer, hvarifrån han icke kan lösslita sig. Att
denna sammanställning icke uthärdar den ringaste vetenskap-
liga pröfning är redan tillräckligen ådagalagdt i Mimer sid.
90 och 502.
S. 142. ”Jamnas hafva dessutom 27 egna helgon, kallade
Tirt hankaras.”- De bafva blott 24. (Corenr. 1. e: IL, 207):
Man skrifver ej tätt Tirt hankara, eller; såsom sida 113
Tirt-hankara, utan, i fall man vill afdela ordet, Tirthan-kara.
Det är sammansatt af tir ham, aecus., ren, renhet, och kara,
som gör, öfvar. — SS. £50. ”Vattnet kallades naras” m. w:
Öfversättningen af denna och den följande slokan är icke fallt
trogen: enligt grundtexten lyder den så (hvad som är inom
Pareothes höxer ej till texten): ”Vattnen kallades Nåraås, eme-
dan de äro frambragte af Nara (den högste anden); och eme-
dan dessa voro (stället för) hans första. rörelse (ajana), blef
han kallad Nåråjana: Genom honom: som är, genom den evi-
ge, ofattlige principen, som är till (i verkligheten) och icke
är till (för vår fattning), skapades Puruscha”- o. sv. — I en
not uppger Förf. ett Brahmaår vara lika med en verldsperiod
(Yug) af 432.000 är. Detta är för knappt tilltaget. En
Brabmadag ensam innehåller 4,520,090.000 menskliga : år; lika
mycket en a alnranet summan af båda. nmultinligerst nad, 560,
utgör först ett Brabmaår. — S. 459 citeras Bra Om
dess opålitlighet ha vi förut yttrat oss.
S. 4133. ”Den Hinduiske Menu yttrar sig uti ett kapitel,
kalladt Matsja avatar, på följande vis om den stora floden,
som öfvergålt jorden —: Visehnu (säger Menu) visade sig un-
der skepnaden af en it men allt större blifvande, fisk, för
att varna den dygdige konung Sakiavrata” m. m. Det är icke
Menu, som anför denna berättelse, icke heller har något af
kapitlen hos honom namnet Matsja avatar. Det är i Bhagavat-
purana den är antecknad och detifris af Moor och Jones öf-
versatt.. Det har äfven undgått Förf:s uppmärksamhet, att
Menu och Satjavrata (icke Sakiavrata) är en och samma per-
son. Vidare säges s. 156: ”En annan af Hinduernes heliga
skrifter, Bagavatra, omtalar äfven den stora floden.” Såsom
vi nyss visat, tillhör den anförda berättelsen just Bhagavata
(=Bh. purana, icke Bhagavatra). Men en annan finnes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
