Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Björnstjerna, Om Hinduernas Theogoni m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 ÖFVERSIGT AV DEN NYASTE LITTERATUREN.
Mahabhårata, af ungefär samma innehåll. För alt bevisa, ”att
de trosläror, hvilka vunnit burskap i verlden, till större delen
härstamma från Indien”, anföres följande: ”Benämnelsen HKali-
Yug utgör, med tillägg af Dew-(Deos), roten till Grekernes
Deu-kalion”, vidare: denna verldsperiod personifierades ”under
skepnaden af en halfgud, son till Pramathesa, hvaraf Grekerne
gjort Prometheus” e. s. v. Dessa hypotheser, hvilka hafva
mycket slägttycke med Wirrorns, äro alldeles förkastlige. Att
han haft sin hand med i spelet, vill synas af not. till srd. 159,
der det heter: ”Sanskrit-poemet Hari-vansa innehåller Dew-
Calyous (Dewkalion) Historia, se VVirForps Asiatie Researches.”
Om värdet af Wicforps auktoritet är förutyttradt. Bessutom
har han sjelf (As. Res. VHI) öppet förklarat sina arbeten för
.obrukbara. Harivansa innehåller icke historien om någon Dew-
Calyon, utan om Hart, d.ä. Vischnu, incarnerad såsom frischna.
S. 455. ”I det första kapitlet af denna del (af Zend- Avesta).
hvilken, gemensamt med Hinduernes sammandrag af Vedas, här
namnet Fedäånta” m. m. Med Fedanta menas utan tvifvel
Vendidad, som är namnet på en afdelning i Zendavesta. I en
not klandras HerEren och Armovist derför, att de följt Rreu-
KER’s Öfversättning (af Zendavesta), hvilken synes Förf. vara
oriktig i det afseende, att landet, som Ormuzd gilvit, säges
hafva förändrat sitt klimat från fem månaders vinter till tio
månaders, ”en physisk omöjlighet”, heter det vidare, ”som Zend-
Avesta icke innehåller; den säger: ””på vissa ställen (i de höga
bergen) räckte vintern i 10 månader, på andra ställen (de låg-
ländta) varar den i 3 månader.”” Men Förf. har ock å sin
sida, som vi strax få se, inlagt i Zend-Avesta ord, som den
icke innehåller. Anquetil öfversätter så (orden tnom paren-
thes höra ej till texten): ”Il y (eut) dix mois dhiver, et deux
de chaud: (dans d”autres lieux) le chaud dure sept mois, et
Fhiver cinq”, och tillägger i en not: ”on pourroit encore tra-
duire ainsi: (Avant le bouleversement causé par Ahriman) il
y avoit sept mois de chaud, et cinq de froid.” Kreuvxer: ”Hier
waren nun zehn Monathe des Winters und zwei der VWärme:
(vorhin) danuerte die Värme sieben Monathe und der Winter
fänfe.” De öfverensstämma således sinsemellan; men de ord,
på hvilka Förf. hufvudsakligen stödjer sin bevisning, neml.
”på vissa ställen” (de höga bergen) samt ”på andra ställen”
(de långländta) stå icke i texten: ja, den sednare frasen: ”Ile
ehaud dure sept mois et Phiver cinq”, finnes, enligt ANQUETILS
försäkran (EL, part. IL, pag. 263 not.), icke i alla handskrifter
af Vendidad. Hans öfversättning kan dessutom i allmänhet
icke anses såsom tillförlitlig, hvilket Burnour i sin Commen-
taire sur le Yacna visat. Några andra smärre felaktigheter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
