Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - P. Den Grekiska qvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 Den Grekiska Qvinnan.
om en kraftig afvel. För samma orsak skull borde dessutom
raska ynglingar genom gåfvor och priser uppmuntras till sam-
Jag; utan att det dock skulle stå alla fritt att beblanda sig
med hvem de ville. Barnen skule på "allmän bekostnad upp-
föstras, och dervid noga aktas, att hvarken de skulle få lära
"känna sina mödrar, ej heller dessa sina barn, ty derigenom
skulle alla betrakta sig såsom en enda stor familj, och den
inbördes kärleken alltså blifva så mycket större (2). Detta,
anmärker Sokrates till slot, vore det bästa i en stat, der ”en-
dast tänkare skulle styra, eller der styresmännen alla vore
tänkare.” — I sig>sjelft är detta förslag ingen blott fantasi-
"bild, utan, såsom läsaren torde erinra sig, en efterbildning af
Lykurgiska inrättningen, endast drifven till ytterlighetens kon-
seqvens. Det förundransvärda består blott deruti, att ’en så
"upphöjd tänkare, som på andra ställen framställt vida värdi-
gare begrepp om äktenskapet, kunde uppställa ett slikt ideal.
— Orimligheten deraf springer föröfrigt, utan all bevisning, i
"ögonen. Vi anmärka blott, alt om man än utgår från Platons
-egen ståndpunkt — statens bästa — så kan omöjligen detta
befordras genom öfverändakastande af naturen och den enskil-
;da sedligheten.
Likväl :gafs det i Hellas en sekt, för hvilken qvinnans
värde ’och höga bestämmelse ej var alldeles obekant; denna
sekt var Pythagoreerne, hos hvilken man uppdagar så många
andra, ännu för litet erkända, spår till upphöjdare åsigter,
’sedlighet "och statslära. Detta brödraskaps instiktare förmana-
"de "Krotons ’qvinnor "), alt genom förvärfvande af bildning, ut-
öfning af alla slags dygder och förakt för all flärd och fåfäng
grannlåt, först förvärfva aktning för sig sjelfva och sedermera
derigenom förtjena sina makars. Dessa uppmuntringar skola
ock haft de lyckligaste följder; qvinnorna offrade sina smye-
-ken åt Zeus, klädde ’sig enkelt, och täflade -.med hvarandra i
husliga dygder. Flera besökte dessutom philosophernes sko-
Ior ?), bland hvilka tjugesju qvinnor vördades af efterverlden,
de der genom muntlig undervisning och skrifter sjelfva utbredt
’4) Fambliehus, Vit, Pyth. IX, X, XI, XXVIIL, 132. Justin. XX. 4.
2) Torphyr. Vit. Pyth. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
