Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [47] Fries, Botaniska Utflygter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskaper. 333
1. Äro naturvetenskaperna något bildningsmedel? s. 1—
40. — Efter en allmän inledning visar Förf., det ”naturveten-
skapernas bistoria tillika är menskliga kulturens”, hvarefter
han öfvergår till belysningen af det märkliga faktum, att
”många af kulturens, så kallade, vårdare emot naturvetenska-
perna hyst ett afgjordt förakt, att icke säga hat.” Han visar,
huru naturvetenskaperna delat: detta öde med den närbesläg-
tade religionskunskapen, att föraktas af alla dem, ”som sjelf-
va alldrig erfarit någonderas lifvande och stärkande. kraft.”
Sedan Förf. antydt, det Naturalhistoriens vedersakare gjort
sig skyldige tll en mängd grofva misstag, synnerligast af o-
kunnighet om naturvetenskapernas verkliga väsende, hbvarige-
nom de icke förmått urskilja vän och fiende, visar han, huru
naturvetenskaperna nu mera så betydligen ”höjt sig öfver den
populära horizonten”, att synkretsen öfver dem förvillas för
bvar och en, som icke i dem erhåller speciell undervisning.
—Pörbigås de alldeles, så uppstår en omätlig Iucka i hela
bildringen, så mycket vådligare, som den nyare till sin huf-
vudsakligaste del hvilar på dessa.” Också befinna sig ”den
äldre bildningens kämpar” för närvarande ofta alldeles ”i sam-
ma ställning, som medeltidens Riddare efter krutets och den
nyare krigskonstens uppfinning. Al deras tunga klassiska
rustning skyddar dem icke mer; de angripas med vapen ur
Naturvetenskapernas rustkamrar, mot hvilka de inga försvars-
medel äga; och deras egna vapen nå icke deras motståndare.
De ropa derföre, att naturvetenskaperna leda till materialism,
atheism o. s. v., alldeles som de ädle Riddarne, att krutet
var en gudlös, djefvulsk uppfinning. Men hvarken med jem-
merskri eller anathemer nedslår man någon motståndare; —
allmänheten tyder båda för nödrop — och det mest förvända
är onekligen att vänta hjelp deraf, att man söker afhålla det
yngre slägtet från naturvetenskapernas studium.” Endast en
’kortsynt feghet kan hoppas vinna något genom ett förtrye-
kande lönen Dessutom är ”hvarje verklig naturforskare; äf-
ven i hufvudsaken, på den äldre bildningens sida; och ville
man tillåta den ädlare naturforskningen värfva stridsmän i det
uppvexande slägtet, eller blott bilda det till skicklige jury-
män för denna fråga, då skulle den nog besegra bådas ge-
mensamma fiender. Den äldre bildningen bar farligare fiender
inom sitt eget läger, än bland atuieforckarnes ; öck man bor-
de besinna, att ”om humanistik är detsamma, som det rent
menskliga; så kan väl intet studium vara mera humäånistiskt
än naturens, som är bela mensklighetens skola, tills man di-
mitteras till evighetens universitet.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
