Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [47] Fries, Botaniska Utflygter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"334 ÖFVERSIGT "AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
Under fortgången af afhandlingen visar Förf. med oveder-
sägliga skäl, att naturvetenskaperna — äfven då blott är frå-
gan om döras elementer — äro ett bildningsmedel fullt ut
jemförligt med, om icke öfverträffande, de fölrige beprisade
äldningsmodiet. Han vidrör derefter med Jätt, men dock
gisslande, hand de ”obotfärdigas förhinder”, d. v. s. de fler-
faldiga undflygter, hvarmed man sökt komma ifrån naturveten-
skapern na, samt ålminstone ej lemna dem något rum vid ele-
mentar- -undervisningen , och anmärker slutligen, att ”skulle
man än medgifva naturvetenskapernas vigt såsom vildnings-
medel, så körde man dock, likasom man yrkat den närbesläg-
tade religiösa undervisningens undanskjutande till mognare år,
— för att undergräfva dess fruktbärande kraft — äfven vilja,
att ynglingen först skulle inhemta förgängna åldrars språk,
vishet och de abstrakta lärorna, innan han imföres i den lef-
-vande naturen. Om än icke det närvarande skulle vara den
lämpligaste utgångspunkten "), så finnas dock många andra
tvingande skäl, som göra det nödvändigt; ty den rena kärle-
ken till det gudomliga uti naturen, som är naturalbistoriens
lifskraft, kan endast i denna ålder inplantas. Redan i den
betydelsefulla Grekiska mythen var blommornas fosterfader,
den strålande Phoebus, den högre bildvingens Gud. - Med
hvarje dag stiger han högre på vårens himmel, och uppväcker
till Lif blömpiornas i mullen slumrande lappar: 3; så måste han
ock hos sina utkorade söner i lifvets vär få utbilda de rika
frön till ädlare natursinne, som gro bland barnaårens liljor.
Hafva de beträdt detta religionens första trappsteg, skola de
ieke blott söka uppstiga till dess helgedom, utan ock dem
derigenom tillfalla oförgängliga skatter för hela lifvet. Hela
den yttre verlden, vid hvilken vi bär äro fängslade, får en
ädlare betydelse för den med densamma förtrogne 55), och
skapelseboken ligger för bonom städse uppslagen, innehållan-
de mera vishet 2 poesi, än ännu alla skalder och tänkare
hunnit utskrifva. Flora blir en skyddande genius, som hin-
drar lidelsernas stormar att förhärja lifvets vår, och som från
dess sommar afvänder den inre tomhetens isande köld, som
hos. så många bortbränner den sanna glädjens bjertllad —
och blott qvarlemnar verkliga originalet till den sinnesart,
hvaraf skalden endast lemnat en svag kopia i mullvadens,
+) ”Nuturalis instinetus ”docet nosse primum proximna, dein remo-
tissana.? > Linné.
<+) Man torde finna detta förmätet sagdt, under det man dock
medgifver såsom ganska naturligt, att en konstnär mera njuter af en
skön tafla eler skön musik, än den i dessas elementer fullkomligt o-
kunnige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
