Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [47] Fries, Botaniska Utflygter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
vara lika. Det skiljes derifrån lätt och bestämdt derigenom,
att det icke i sig innebär möjlighet af en fortsatt utveckling,
ieke kan reproducera sina likar.” — Afhandlingen i sin hel-
het läses säkerligen med största interesse af så väl den som
interesserar sig för botanisk som philosophisk forskning.
7. En blick i växtlifvets verkstad (sidd: 257—298). Förf.
redogör här för de nyaste åsigterna öfver växternas anatomi
och physiologi, samt afhandlar omständligare näringssafts-
kärlen (vasa lactifera), om hvilka man hittills hos oss saknat
alla nödiga underrättelser. Såsom en sjelfständig uppfattning
«och utbildning af de icke sällan diametralt motsatta åsigter,
som i växt-anatomiskt och physiologiskt hänseende i sednare
tider gjort sig gällande, är Förf:s här lemnade uppsats en be-
höflig ledtråd för hvar och en, som ej gjort nämnde delar af
Botaniken till sitt hufvudstudium. .
8. Växternas fädernesland (sidd. 299—528). Läran om
växternas ursprung måste helt och hållet skiljas från läran
om växternas fädernesland; den förra frågan ligger utom, den
sednare inom den empiriska forskningens område. Också bar
Förf. vid afhandlandet af den sednare med rätta uteslutande
hemtat bevisen för sina satser dels från klotets närvarande
vegelation, dels från de förhållanden, som man historiskt har
sig bekanta om serskilda länders fordna egendomligheter i ve-
getatift hänseende. Såsom vild må man anse hvarje vegeta-
tion, ”som af naturen är sjelfsådd inom hvarje arts
naturliga utbredningsregion.” — — ”Hvad man vid
bedömandet af en växts främmande ursprung måste göra sig
reda för är de olika lagarne för växternes fortkomst och
utbredning. En dels bestämmelse är att bekläda den oförän-
drade år från år sammanbundna jordytan; dessa likasom allt
varaktigt tillväxa långsamt. De blifva derigenom fixa, och så
länge icke jordytan antingen af menniskohand eller naturhän-
delser genomgår några våldsamma förändringar; så återfinnas
de alltid under årtusenden på samma ställe; ty genom knopps-
bildning kunna de i evighet, snart sagdt, föryngras, och i
deras inre natur ligger ingen nödvändig orsak till deras död.
Sådana äro träden och alla örter; som afsätta knoppar.” — —
”Andras bestämmelse åter är att intaga de lösa jordlagren,
att bekläda den förändring underkastade jordytan (såsom berg-
och flodras, sandfält, ställen, som genom skogseldar, öfver-
svämningar o. s. v. förlorat sin fixa vegetation). Ofverallt,
hvarest en så otillräcklig humus finnes, att en fix vegetation
hela året om ej finner näring, der infinna sig dessa. De be-
kläda hastigt den, af ofvan antydda orsaker, sin fixa vegeta-
tion beröfvade jordytan; de måste derföre vara annuella eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
