Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [47] Fries, Botaniska Utflygter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskaper. 341
bienna. I den mån ytan blir fastare, utträngas de af den fixa
vegetationen , för att intaga nya, för dem passande platser.
För denna afsigt fortplanta och föröka de sig utomordentligt
lätt genom frön, som ock lång tid kunna ligga i jorden utan
att gro, tills platsen för dem blir beredd. Dessa äro växt-
rikets nomader, som uppehålla sig vanligen en kort tid
på ett ställe, men, då detta ej längre passar dem, flytta till
andra ofta vida aflägsna trakter. De vandra ock som Zigue-
narne från land till land; till och med försvinna från de län-
der, i hvilka de först i historien uppträdt, såsom t. ex. Ge-
ranium bohemicum, som nu mera förgäfves sökes i Böhmen,
men för närvarande ingenstädes förekommer ymnigare än i
Sverige, der den på Linnés tid var okänd. — Dessa växters:
flyttningar underlättas genom fröens natur och frukternas be-
klädnad med fjun, bullingar 0. s. v., hvarigenom de lätt kring-
föras från vida aflägsna orter. ”Ingenstädes vill man, efter
det ensidiga begrepp man efter den fixa vegetationen uppgjort
sig öfver inhemska växter, erkänna dem för sådana, ty ingen-
städes äro de mera inhemska än hvar de nu för tiden (äfven
hos oss) uppträda.” — — Hvad serskildt angår ruderat- och
åkerväxterna, hvilkas rätt att anses såsom inhemska man i
synnerhet betviflat, emedan man icke insett möjligheten att
för den finna passande lokaler; före menniskans besittnings-
tagande af landet; — visar Förf. genom historiska fakta, att
t. ex. uti urskogarne i N. Amerika bland naturens egna, ge-
nom "skogseldar, öfversvämningar, tlodutskärningar, bergras o.
s. v. förorsakade ruiner förekomma en stor mängd af våra
ruderat-växter, ”utan att vi kunna antaga, att de derifrån till
oss blifvit öfverförde”; — likasom att största delen af våra
åkergräs ”verkligen finnas vilda på naturens åkerfält, hafs-
stränderna”; men då man har dem ymnigare i sitt grannskap,
så förbiser man dem på deras naturligaste växtorter, eller be-
traktar dem der såsom tillfälliga. — ”Växternes fäder-
nesland blir sålunda för oss hvarje punkt inom ar-
tens naturliga utbredningszon, der den af naturen
sjelfsådd uppträder. Frågan om dess ursprunglighet på
en viss punkt är något, som vi aldrig få reda på; om den
verkligen är inhemsk eller icke, kan endast antingen genom
historiens vittnesbörd eller allmänna växtgeographiska lagar
afgöras.”
I sammanhang med frågan om växternes hemland visar
Förf. , huru vegetationen i hvarje land förändras i och genom
menniskans besittningstagande af detsamma; huru det är men-
niskans pligt att vårda naturen, samt huru hon genom ett
fiendtligt förhållande: till densamma. undergräfver medlen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>