Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
hållande antagas ega rum, vore det detta, att i vissa fall de
klassiska språken såsom examens-ämne i student-examen få
undantagas. Men detta undantag har omständigheternas kraf
föranledt, och dess billighet ligger i sakens natur. Det gif:
ves bildning utan kännedom om de klassiska språken, dem
mången yngling, fattig eller utan egentlig fallenbet för stu-
dier, för sitt framtida yrke icke behöfver eller måste und:
vara; och minst derigenom lifvas kärleken för klassisk bild-
ning, att man af de gamla språkens studium gör ett slags di-
sciplinarisk tvångströja, deri ynglingen obeqvämt måste in-
hemta de öfriga kunskapsarter, dem ban för lifstiden, för sitt
med föräldrar eller målsmän i samråd bestämda framtidsyrke,
egentligen anser sig behöfva. Hvad angår naturalhistorien, så
synes oss stadgandet om den blifvande studentens nödiga in-
sigter i detta ämne hafva sin grund och sitt försvar deri, att
den nyare tidens bildning hufvudsakligen hvilar på naturveten=
skaperna, och att ingenting så mycket bestämt vår tids skap-«
lynne, som just dessa. De kunna sålunda ej förbigås, utan
att det blir en verklig lucka uti bildningen hos vår tids ungs=
dom. Från denna synpunkt synes oss kännedomen om natu-
ren med skäl kunna oundgängligen fordras af hvarje man
med bildning; då deremot de gamla språken, med allt sitt
värde obestridt, till en del kunna undvaras, — och just här-
utinnan” visar sig den nyare tidens sjelfständigbet, hvilken,
säga hvad man vill, ej längre kan jäfvas. — Den omständig-
heten, att en elementarkunskap om naturalhistoriens på en
gång interessanta och allmänt bildande innehåll kan på kor-
tare tid inhemtas, än ett af de klassiska språken, hvilkas stu-
dium erfordrar en ganska betydlig tid för att medföra någon
slags grundlighet och nytta, minskar ingalunda värdet af na-
turhbistoriskt vetande. Denna omständighet visar blott, att
naturvetenskaperna äfven af det skälet förtjena idkas; att de,
i fall de vid elementar-undervisningen rätt handhafvas, ej bort-
taga synnerlig tid, utan kunna t. ex. alltför väl studeras sam-
tidigt med de gamla språken, som för dem, hvilka göra na-
turvetenskaperna till sitt hufvudstudium, äro af högsta vigt;
hvarföre ock de klassiska språkens förfäktare aldraminst be-
höfva frukta något fiendtligt anfall från naturvetenskapernas
försvarare.
tänkandet röjdes en afgjord afvoghet mot flera nyare läroämnen, syn-
nerligast mot naturalhistorien; som Förf. — äfven att dömma af hans
betänkande till 1832 års Skol-revision — helst skulle önska aldrig
funnes till, och som åtminstone, när den nu. olyckligtvis ej kunnat
tillintetgöras, efter Förf;s förmenande aldrig bort vinna burskap vid
elementar-läroverken; :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
