Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik. : 375
Förf. båller vidare före, att vid student-examen ett miss-
förhållande derutinnan eger rum, alt betygen sinsemellan ega
samma värde, då likväl de olika ämnena fordra så olika tid
för inbemtande af kunskap, hvilken ock har ett skiljaktigt
inre värde efter de skiljaktiga ämnenas beskaffenhet. Denna
omständighet förtjenar visserligen uppmärksamhet. Men hvad
är att göra? huru skall detta missförhållande afhjelpas? -In-
sigt i de klassiska språken kan ej Akademien i student-exa-
men fordra af alla ynglingar; men af alla, som der uppehålla
sig i ändamål att ingå i statens tjenst, kan och måste hon
fordra en viss bildning, och måste öfver denna bildning, äf-
ven i dess serskilda delar, afgifva sitt vitsord. Och detta
vitsord måste något namn bafva, och ega ett visst gradför-
hållande till betyget öfver kunskapen i de klassiska språken.
Det måste gifvas ett godkändt i dogmatik och kyrkohisto-
ria, politisk historia och geographi, moderna språk, mathema-
tik, logik och naturalhistoria, så väl som i de klassiska språ-
ken, om ock dessa betyg på ganska olika tid kunna erhållas.
Hvad åter angår det inre värde, det ena betyget, af nyss an-
förda skäl, kan anses ega för det andra, så förmodar ref.
med skäl, att detta värde äfven i det yttre, i opinionen, är
begripet och erkändt, ej blott bland lärarne sjelfva, och upp-
lysta föräldrar och målsmän, utan äfven bland ungdomen.
Ref. har flera gånger erfarit, alt ynglingarne, vid bedömandet
af hvarandras i student-examen vitsordade kunskaper, ej blott
summera betygen, utan äfven granska hvart och ett af dem
efter sjelfva ämnenas namn och beskaffenhet. En student-
examen , sådan den kan afläggas af en fullmogen och skicklig
gymnasist, anses visserligen af ynglingarne sjelfva såsom den
vackraste. Tycker man om namn och distinktioner, är intet
som hindrar att kalla en examen, som inbegriper klassiska
språk, den större, och en, deri dessa äro undantagna, den
mindre student-examen. Dock tro vi ej, att denna afbalk-
ning skulle stärka eller försvaga det opinionsförhållande, som
redan i sakens natur är gifvet och allaredan uttalat sig. Hvad
slutligen angår Förf:s påstående, att de klassiska studierna
utgöra det bästa bildningsämne, lär detta bestridas af ingen,
som af undervisning och examinering eger någon erfarenhet.
Också ha de, som hos oss fört naturvetenskapernas talan, in=
galunda uppträdt fiendtligt emot den klassiska bildningen, u-
tan tvertom erkännt dess förträfflighet, under det de lagt i
dagen, att äfven naturvetenskaperna såsom bildningsmedel
kunna: intaga ett utmärkt rum; när de, såsom sig vederbör,
rätt meddelas. -Förf:s påstående (s. 7), som synes gälla na-
turvetenskaperna, att de ”ej öfva alla själens förmögenheter”;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
