Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik. ; 77
> Sid. 9 fäller Förf. utslaget mellan bruket förr och nu,
och anser troligt, att total- betyget i student-examen var det
förmånligare. Denna förmodan förekommer OSS verkligen nå-
got ösa. Huru skulle, för det första, ett totalbetyg
kunna med rättvisa, med säkerhet i omdöme, afgifvas, om ej
genom beräkning och sammanslående af de serskilda betygen?
kan det vara uppmuntrande för en nitisk och skicklig elenien-
tar-lärare, att se sin större undervisningsförmåga icke vitsor-
dad 1 betyg, och sitt arbete sammanblandadt med en ännan
lärares försumlighet? Hur skall han få veta, i hvad förbål-
lande hans egna lärjungars kunskaper stå till deras, som kom-
ma från andra läroverk. och derigenom- väckas till täflan?
dessa och flera frågor Kank framställas. — Och, för det an-
dra, är det att berömma, hvilket Förf. lofördar. att yng-
lingen förut kunde samla sina krafter på få ämnen? ligger det
i lean af en elementar-skola, att förkärleken för vissa äm-
nen, om den också der kan :och bör väckas, äfven skall ut-
bildas? Meningen är, att ynglingen skall få en nöjaktig ele-
mentar- -bildning i alla de ämnen, hvilka derstädes, såsom
behöfliga, äro till undervisning föreskrifna; hvarföre ref. ej
heller silke det uttrycket, att ynglingen nu måste ”splittra
sina krafter till många ämnen.” Hvad var slutligen orsaken,
hvarföre man införde specialbetyget i stället för totalbetyget?
såsom bekant är, den bedröfliga erfarenheten, (en sak, som
var i strid med institutionens mening och ändamål) att yng-
lingarne kommo till Akademien ofta skickliga, och mycket
skickliga, kanske i flera stycken, men med. otillnicklie el-
ler ingen kunskap i de öfriga. Ref. har från sin gymnasti-
tid den erfarenheten, att uslnsarna. under det de, väckta
till håg genom vissa lärares skicklighet och nit, med serdeles
ifver sitalade sig om vissa ämnen, deremot nästan alldeles
vårdslösade andra. Orsaken, hvarföre man fann nödigt och
ändamålsenligt att införa bruket af specialbetyg i studeät-
examen, är således lika lätt att utfinna, som den är förhatlig
att nämna.
På samma sida säger Förf.: ”minsta antalet af dem, soni
i student-examen psapka med mycket höga betyg i många
ämnen, uppfylla i längden de stora förhoppningar, man gjört
sig om dem efter detta första lysande steg på lärdomens ba-
na; —” ref. tror, att detta omdöme är nog strängt, eburu
hvarken det ena eller andra påståendet kan bestyrkas med
tabellarisk :kontroll, åtminstone ej för närvarande. Emeller-
tid medgifves gerna, att icke högsta betyg alltid betecknar
största kunskap, åtminstone ej största grundlighet. Hunska-
perna, isynnerhet i vissa ämnen, kunna vara nog hastigt in-
Fary IV; i3r S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
