Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=
378 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
hemtade , men likväl, i förening med minne och förstånd, gif-
va vackert resultat i examen. Man får också se på betygens
ämnen, om bland dem t. ex. klassiska språk finnas, hvilka,
om ynglingen uti dem är väl hemmastadd, alltid kunna antagas
såsom bevis på en mera allsidig förståndsbildning. — Vid de
nyare läroinrättningarna, der undervisningen är beräknad på
kortare tid, torde ej i dem samma grundlighet kunna vinnas.
Det tyckes röja sig efteråt i afbandlingsprofvet. De gamla
språkens studium kan ej der drifvas med eftertryck, eburu en
och annan lärjunge visar större insigter i klassiska språk, än
man på förhand kunnat förmoda. -— Afven infinner sig till
student-examens afläggande en och annan äldre, som gjort ett
eller par ämnen snart sagdt uteslutande till hufvudsak, och i
dem eger insigter äfven utöfver behofvet för högsta betyg:
Det är klart, att sådanas betyg ej blifva många.
Sid. 10 återkommer Förf. till specialbetygen, dem han
säger befordra en förderflig lexläsning, hvars följder sträcka
sig genom hela lifvet. Ref. tror, att klagan öfver lexläsning
icke är ogrundad, men att detta onda har sin orsak i en an-
nan omständighet, än i specialbetygen. Blir lexan ordentligt
hörd, så blir hon ock ordentligt läst; detta är gifvet. Det
är skrvifprofvet, som i examen saknas. Detta skrifprof; som
ock af Förf. förordas, skulle verka högst fördelaktigt tillbaka
på ej blott de klassiska språkens studium, utan äfven på de
öfriga ämnenas, genom den förståndsmognad, den förutsätter
och verkar.
Sid. 41 säger Förf. , ”att vid terminernas början, isynnerhet
om hösten, då de flesta student-kandidater uppkomma till Aka-
demien, äro endast de mest försigkomne beredde att genast låta
examinera sig. De flesta uppskjuta dermed största delen af
första terminen, många ända inpå den andra, ja somliga ännu
längre, innan de blifva färdiga: några blifva det aldrig.” Af-
ven härtill kunna orsakerna vara andra, än student-examen i
sig sjelf. så vida Förf. betraktar densamma som ett ondt;
Många lemna Gymnasium mycket i förtid och sakna betyg el-
ler medbafva blott klassbetyg; andra, utan att hafva gålt sin
fulla tid på Gymnasium; medföra väl afgångsbetyg, men så-
dant, att det ej lemnar dem hopp om examens lyckliga ut-
ång. Samma är fallet någongång med dem, som på Gymna-
sium gått fulla tiden. Några, som anse sig färdiga till stu-
dent-examen i det hufvudsakliga, tro sig genom privat-under-
visning vid Akademien på kortare tid kunna lära sig hvad som
ännu återstår, andra, som ej tänka gå den såkallade lärdoms-
vägen, afbryta sin gymnasii-kurs för att vinna tid för de kun-
skapsämnen, som äro dem oundgängligare, än klassiska språk;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
