Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik. 379
Andra veta, att i vissa ämnen föråldrade läroböcker vid Gy-
mnasium begagnas, och tro sig handla klokast, om de, utöf-
ver gymnasii-kunskapen, förskaffa sig någon kännedom om de
nyare, hvilka de hört följas af examina förorten andra skäl att
förtiga. — Hvad serskildt angår den not, Förf. till nämnda
sida bifogat, så är den tabellariska aple R visserligen märk-
lig. Att, under 18 terminer, bland 1947 inskrifna A78 icke
tagit examen, är visst mycket. Man kan dock härvid anmär-
ka, att i början af nya student-examen, (den är ej ännu myc-
ket äldre än ett decennium) innan dess resultat successift hun-
nit göra åsyftad verkan, skillnaden emellan det gamla och
nya förhållandet måste visa sig serdeles skarp; och att gan-
ska många skulle ur student-examen återvända med oförrättadt
ärende, var väl på förhand att förmoda, så vida student-exa-
men engång var af behbofvet påkallad och den började yttra
sin reformerande kraft. Af dem, som gått tillbaka, voro väl
många sådana, som aldrig bort bivista fördomsskolan och som,
vid en strängare inden Oav än förr var vanligt, nu rönte
en motgång, som afskräckte från förnyadt örol Hvart
emellertid alla dessa förolyckade försökare tagit vägen, är äf-
ven för ref. svårt att säga. Att en del gvarstannat vid Aka-
demien för att ytterligare försöka sin lycka, det vet man; att
en del begifvit sig åt landsorterna på konditioner, vet man
också. Men säkert är det ock, att större delen efter det
lidna nederlaget vändt sig ifrån den lärda banan, valt sig nytt
Iefnadsyrke ch deri intfädt. hvaröfver vast lion ej är skäl
att klaga. På cinbetsmanta banan trängas ändå nog många,
hvilkas egen lycka, så väl som statens fördel mera setts till
godo, om de blifvit föranledde att vända sig åt de närande
yrken
Sid. 12 säger Förf., att de ankommande gymnasisterne
tro sig ”hehöfva någon tid att böra sig före, innan de blifva
färdiga, och under tiden taga de undervisning af någon äldre
stadent eller ung magister, som för dem på ett helt eller halft
ark uppsätter, och med dem -genomgår, hvad-de för hvarje
examinator behöfva läsa öfver, för att bestå profvet. Dessa
extra-undervisare kunna också på förhand förvissa dem, icke
endast om de skola lyckas eller ej, utan till och med huru
högt betyget i hvart ämne bör blifva.” Första anmärkningen
bli den, att den här omtalade undervisningen väl egentligen
rör privatister, bland hvilkas antal man med rätta räknar dem,
som afgålt ifrån Elementar-läroverken i förtid och utan af-
gångsbetyg; och att väl endast på sin höjd en och annan af
dem, som från Gymnasium ankomma med fullgodt afgångsbe-
tyg, anlita någon om privat undervisning vid Äladermiens om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
