Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik; ec 384
gå att i denna: punkt göra rättvisa åt Förf:s mening. Skrif-
profvet är utan tvifvel det pålitligaste, hvilket också använ-
des, när frågan är om högsta betyget. Dock tro vi icke, att
dessa båda präfoingssäkt skölle a en så stor skiljaktighet
i resultat, som Förf. förmodar, då han (sid. 15) säger, att
”mången, som tyckes förtjena ända till det högsta betyget för
=)
den lexa, han genomgått i de klassiska Spodkön > skulle kan-
ske knappt vara a berättigad till: något öfver det lägsta, om
han blefve ålagd att på dem öfversätta eller författa.” Ett
sådant misstag Fän ingen uppmärksam examinator begå i brist
af skrifpröfnat Utom det att af sjelfva pllintionen rätt
mycket kan utrönas om: kunskapens halt, bar examinatorn
derjemte lokutionen att använda. é
"> Derefter klagar Förf:, att ”student-examen sätter de. dJä-
gre läroverkens i ett spändt förbållande till universi-
tetet, och hindrar dem att med fribet och drift sköta sitt
kall.” Ref: kan ej inse, att någon anledning dertill ligger i
student-examen. Att de lärjungar, hvilka Gymnasii-lärarne
sända tll Akademien, derstädes pröfvas, är väl lika naturligt,
som att Gymnasii-lärarne sjelfva pröfva de lärjungar, de från
skolorna emottaga. > Ej heller kan student-examen betaga
Gymnasii-läraren: sin ”frihet”, då så väl han, som examina-
torn i student-examen, enligt skollagen, hvilken båda hafva
att ställa sig till efterrättelse, åtnjuta samma rättighet och
förbindas af samma pligt. ”Det är något eget för de Svenska
undervisningsverken”, säger Förf. vidare, ”att betyg, afgifna
af lärare, som en längre tid haft de afgående ynglingarne om
händer, icke hafva fullt vitsord.” Hvad beträffar de utländska
elementar-läroverken, som äro på åtskilligt sätt organiserade,
och vid hvilka det ena med vårt skick olika förhållandet för-
anleder det andra, likväl så, att man försäkrat sig om en er-
forderlig kontroll öfver nämnde läroverk, skola vi måhända
åt dem framdeles egna en serskild betraktelse.
Elementar-lärarnes betyg kunna emellertid hos oss Visser-
ligen ej sägas sakna vitsord. Hvarje examinator lägger vigt
uppå det betyg; Gymnasii-läraren afgifvit; detta betyg leder
honom vid pröfniegen, det ligger till gr rund för hans omdöme.
Men detta hindrar ej, att ju betygen köljda ändras; de hafva
ej ett absolut vitsord, som skulle göra examen till ett oting.
Betygen ändras, höjas eller sänkas, enligt en genom jemnfö-
relse vunnen måttstock. Endast en sådan examinator, som
har tillfälle att jemnföra från serskilda elementar-läroverk an-
kommande ynglingars kunskaper, kan erfara, tll hvad grad
undervisningen kan: och bör uppdrifvas, och hvad som för det
ena och andra betyget billigtvis kan fordras. De vid elemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
