Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik. ooo 3587
men , som väl i allmänhet, om man vill vara rätt uppriktig;
mera klandras för stränghet, än slapphet ”). sök
Förf. återkommer ännu en gång till Ephorerne, säger, att
erfarenheten bär vittne om, hvad upplysta Epbhorers nit, äf-
ven för mansåldrar, uträttat, och ser häri en vink om, i hvil-
kas händer den egentligen kontrollerande makten bör läggas.
Må man dock ej snarare i detta erfarenhetens glädjande vits-
ord tro sig se bekräftelsen på, hvad en kraftig personlighet;
ett lefvande nit öfverallt kan uträtta, än hvad besagda em-
bete i sig sjelft förmår. Otvifvelaktigt var ock Ephorernas
embete långt egentligare i Gymnasiernas första tider, medan
dessa läroverk buro ett friskare tycke af prestbildande upp-
föstringsanstalter, och ovedersägligen visade sig då deras
verksamhet lifligast. Elementar-läroverkens närvarande Epho-
rer äro snarare den andliga, än den verldsliga vishetens väk-
tare och befordrare, bestämda för den maktpåliggande befatt-
ningen med stiftens styrelse. Om derföre erkännes, att kyr-
kans och stiftens styrelse är deras egentliga verksamhet och
en sådan, som fullkomligt kräfver sin man, och att Gymna-
sierna böra ega sina egna styresmän, som helt och hållet lef-
va för denna befattning, samt derjemte kontrolleras af en
utom befintlig verldslig auktoritet, så kan man icke sägas
vilja ”sätta någon annan auktoritet öfver Biskoparna.” - Om
då således t. ex. akadem. professorer på ett eller annat sätt
Je
Xx) En examinator i student-examen klandras naturligtvis för slapp-
het, då han höjer ett betyg, men isynnerhet då detta sker med klass-
betyg. Att denna betygsförhöjning likväl medgifver ej blott samvets-
grannhet med misstag, utan ock en fullt objektif grund, skall ingen
grannlaga och försigtig domare jäfva. Denna grund kan dels vara den,
att de serskilda Elementar-läroverkens betyg hafva en sinsemellan olika
valör, hvilket förut är nämnt, dels den, att ynglingar, efter uttaget
klassbetyg under privatledning öka det underhaltiga kunskapsmåttet,
dels den, att — ej heller Elementar-läraren är absolut ofelbar och der-
igenom sjelf kan begå misstag. WVi kunna påstå det sista med så myc>
ket mera skäl, som vi af erfarenheten känna, att det finnes elementar-
lärare, som icke låta hvar lärjunge läsa rätt många gånger samma ter-
min. Skulle man derjemte våga förmoda, att någongång seder och
kunskaper blifva förvexlade, så att en yngling, som blifvit för sitt upp-
förande illa noterad, äfvenväl i kunskapsbetyget får deraf röna en
efterverkan? Vissa fall synas understundom berättiga till en sådan för-
modan. Men att ett underhaltigt klassbetyg afgifves, för att qvarhålla
lärjungen den fulla lärotiden, bör man väl icke ifrågasätta.
Hvad som gäller om betygets höjning i student-examen, gäller än
mera om dess sänkning. Då repetitioner ej vid alla Elementar-läro-
verk äro vanliga, händer, att läraren ej alltid tillfyllest känner lärjun-
garnes kunskaper. De nya elementar-läroverken hafva sin styrka, som
visar sig i det lyckliga resultat, lärjungarnes examen ofta ger, just i
de täta repetitionerna, genom hvilka, vid pröfningen, hela kunskapens
serie befinnes vara klar och sammanhängande på alla punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
