Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [58] Boivie, Betänkande om Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pedagogik. i 389
läroverk, om det uppgifna pröfvosättet vid afgång begagnas,
icke behöfva annan kontroll. Ref. har redan förut med nå-
gra ord yttrat sin mening öfver nämnda kontroll; han fäster
här endast uppmärksamheten på en enda omständighet utöfver
de redan anförda, en moralisk, som måhända bidrager att
göra ifrågavarande kontroll mindre tillförlitlig. Vi mena det
partiska förhållande, som måste ega rum emellan lärare och
lärjungar, nemligen just det ädlare, af ömsesidig välvilja och
tillgifvenhet. Detta förhållande ’skall, vid afgångs-examen,
ega ett lifligt inflytande på examinatorns sinnelag äfven omed-
vetet, och gifva honom en benägenhet att belöna eller hjelpa.
Om en yngling, som ordentligen tillbragt falla lärotiden vid
Elementar-läroverket, vid afgången derifrån är underhaltig till
kunskaperna, men likväl under hela tiden med all flit, upp-
märksamhet och ansträngning gått sina lärare till mötes, skola
nu alltid dessa välvilliga lärare fullt märka hans ståndpunkt,
eller hafva hjerta att med ett alldeles odugligt betyg göra
hans resa till Akademien ändamålslös och stänga hans fram-
tid? Det må finnas lärare, som ieke låta besticka sig af öm-
het och deltagande, och det må vara fallet med de festa; vi
5
påstå dock, att benägenheten att skona måste vara större
hos Element tarskäcd fen - som många år haft ynglingen om hän-
der, än hos examinatorn i student-examen, som får honom
framför sig för första gången: Ja! äfven för den sednare är
det ofta i hög grad påkostande, att åt en underlägsen yng-
ling, som tydligen röjer flit och bemödande, gifva underhal-
tigt betyg; men lättare har dock han, att låta pligtkänslam
bemanna sitt bjerta.
Sid. 29 förekommer hos Förf. en icke obetydlig inkonse-
qvens. Han har, som läsaren erinrar sig, förut förklarat, att
professorerne icke kunna blifva kontrollörer i student-examen;
emedan de icke kunna vara uppsyningsmän öfver Ephorerna:
Här åter föreslås, till fördel för Kathedralskolorna, om så-
dant skulle befinnas behöfligt, att anmoda philosophiska fa-
kulteten, ”att utse några beständiga ledamöter, helst profes=
sörerna i de klassiska språken och mathematiken, att öfver-
vara de årliga afgångs-examina, och pröfva rättvisan och nog-
grannheten af lärarnes afgifna betyg.” Nu har mancatt bes
sinna, att Hatbedralskolorna icke naturligen utgöra ett undan-
tag från den allmänna ordningen, från Gymnasierna, :emedan
Rathedralskolans öfversta afdelning svarar mot Gymnasium.
Förf:s förslag, sidd. 29—50, om upprättandet af skol-
lärare-seminarier, är utan tvifvel förträffligt, och skulle säs
kert; om det blefve antaget, bära önskvärd frukt. Om :Epho=
rerna "säger han, ’att de böra ”i möjligaste måtto hafva fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
