Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [63] Öhrlander, Fransysk Minnesbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4592 ÖFYERSIGT AF DEN NY
tens hvilka önska att verkligen lära ett fr Han BdR språk,
-gaml r fraser och ord är ett vanskligt företag och måste ske
med mycket säker takt; om ej det hela skall bli en latmans-
bjelpare åt dem, som icke interessera sig. för språk- egenheter,
som ej finnas berörda i grammatik och ordböcker, och hvil-
ka derföre måste hafva sitt rum i parlören. Nå väl! men äf-
ven i dessa till utseendet godtyckliga och regelfulla uttrycks-
sätt finnes likväl oftast en inre nödvändighet, och kunna de till
:en stor del förklaras af nationernas olika lynnen och åskåd-
nmingssätt; och denna intimare bekantskap med språkanden vin-
nes "endast eller åtminstone säkrast genom en uppmärksam läs-
ning af goda författare. En lärares åtgörande bör härvid be-
stå uti att uppsöka de inre vilkoren för ett uttryckssätt, som
afviker från vårt och icke blott i att sammanhöpa fraser, hvilkas
mechaniska inlärande föga skiljer. sig från papegojans. Herr
Ö. säger uti företalet till det arbete, som närmast föranledt
dessa reflexioner, alt detsamma bör anses såsom ett complement
till grammatiken. Men hvarföre hafva väl då de enklaste gram-
matiska reglor här blifvit upptagna, ehuru alltför otillräckligt
för att göra grammatiken helt och hållet öfverflödig — hvåls
"ket visst icke eller kan vara Herr Ö:s mening. Och äfven de
här upptagna reglor lida alltför mycken brist på bestämdhet
och allmängiltighet. Så får: man sid. 4 veta, att ”om ett
substantiv har "nomen proprium i genitivus, så sättes priep.
de utan artikel”, och längre ned på samma sida, ”att namn på
personer och städer stå i Franskans liksom i Svenskan, vanli-
Sen utan artikel; vidare, att ”Quelque i allmänhet betyder
5)
en, någon, i plur. flera, några; framför enstafviga adjek-
tiver betyder det ehuru och blir oförändradt o. s. v. påstå-
enden , hvilka väl tyckas härröra snarare af ett oförlåtligt haf-
sande än af ren okunnighet. - Dylika fel finner man öfverallt
i de grammatikaliska öpplysaingarbe Till all lycka äro dessa
föröfrigt ganska få, och boken upptages föröfrigt af listor på
ord SR uttryck, "kastade om hvarandra utan någon: "ordning;
så att man t. ex. finner 8. 6 Recueil des mots les plus usttés;
åtföljd af-$: 7 Om pr onomen, och denna åter af 8. 8 Re-
cues des mots igen, och så 8. I Obestämda pronominer,
och så växlande fraseologi, ordregister och” ”upplysningar” än-
då igenom hela första atdelningen af boken. Andra afdelnin-
gen "indelas uti Pialogues och b) Diaälogues faciles. Vi kunna
ej rätt göra oss reda för skilnaden. Det öfriga bar visst sina
FUbGkers men man får för ingen del vänta att under hvarje
robrik finna de talesätt, som man trott sig böra finna der.
Så får man, sid. 705 under rubriken Rort- och Schackspel,
lära fransyska benämningarne på kortspelets serskilda färger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
