Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [69] Lindhult, Utkast till Lärobok i Anthropologien och Psychologien; [70] Trana, Elementarkurs i Psychologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 ÖFVERSIGT Ar DEN NYAST] | IATTERATUREN,
klara SS anna blick - eds denna -helsosamma inflytelse
framför den systemaliska utveckling, hvilken af en s och
| kraftig själstukt borde föregås. Derföre lemnar han Andens na-
turmomenter helt och hållet å sido och träder utan all förbe-
redelse in på det. .andeliga gebitet. I stället låter nu Förf.
ynglingen 1 hela den ena hälften af silt arbete (43 ark) dväl-
jas i dessa själens dunkla regioner, i denna Andens. förgård,
som, så väsendtlig den må vara för en genetisk utveckling,
utan all fråga bör i en lärobok för ungdom helt summariskt
angifvas er såsom i ett mycket Pesagnadt kollegii-häfte;
uli ett bikang vidfogas, — Det är änsdpmens art, att den
dömmer mera ie Skenet. än verkligheten; Teen. vidden
bestämma derför vigten, ch läraren predikar. förgälves i dess
öron motsatsen tll hvad han ställt för dess ögon. 43- ark
åt materien, 3 ark åt själen göra derföre kropp och själ lika
vasendiliga. S
Vi öfvergå till några detailanmärkningar.
P. I skulle slieda hvarföre Anthropologien , som efter
ordalydelsen är läran om Memnniskan i sin helhet, icke är
mera omfattande, än Psychologien, såsom blott läran om Sjä-
len. Svaret på. denna fråga hade naturligtvis bort blifva en
förklaring, hvarföre Antbropol. fått en Betydelse afvikande från
den etymologiska. I stället får man veta, alt Antbropologiens
delning uli Somatologie och Psyckologie af den ”högre,. den
spekulativa. forskningen” är förkastad. -Hvilket är svar på en
helt annan fråga. — Vi undre” dessutom; om Förf. räknar Rus
DOLPEI, MULLER, DERTHOLD, ÅRNOLD, BurDACH m. fl. till män-
nerne af den rer örskp ngn se eller om han anser dessa
behandla nsnniskans natursida rent somatiskt. :
P. 5 öfversättes. HecErs Acusserlichkeit med ytterlig-
bet; i naturen, heter det, framträder den gudomliga ideen i
formen af ytterlighet.”- Bör man vänja ungdom vid en sädan
barharisk -förvridning ak språkbruk ke sire vill ej Förf.
ålnöja sig med utom- Evart- annat- vara och omed Teme
het. Att i naturen - ”ideen är vorden (ES främmande för, sig
sjelf” är en allt för hård THegelsk term, för all: på bekens:
första sidor möta den på sådane uttryckssätt rent af oförbe-
redde unge lärjungen. Denne måste fråga: har Ideen förutva-
rit. bekant med sig sjelf, emedan den i naturen: blitvit (är.
vorden”) främmande?. Har den förut varit motsatsen; till. den-
na omedyvetenhet, och således medvetande? : Säkert skall mån-
gen lärare, som ej dess bättre studerat sin-JlecEL, icke hlif-
va så alldeles fatt till mods vid sådara frågor. — På samma
sida säges. naturen fortskrida ifrån en större ytterligbet:(!)
td en: allt fastare enhet: af dess serskilda beståndsdelar... Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
