Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [69] Lindhult, Utkast till Lärobok i Anthropologien och Psychologien; [70] Trana, Elementarkurs i Psychologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philosophiss orsa = 46Y
måste förklara: ett. sådant missbruk af språket såsom rent: af
olämpligt. Förf. vill här i sjelfva verket uttrycka hvad på
vårt språk heter likgiltighet eller, ännu precisare, obe-
roende, -men synes älska = att dk okeklon med; Hegelska ter-
mer. ’ Mot hvilket Vi’ just af nit: för Hegelska. systemets ’änse-
ende i. vårt land- utan förskoning, hos hvem vi.det finne , skole
opponera oss. —— ”Natureu saknär medvyetande;,- förmåga af
sjelfbetraktelse”; vi. vete ej, oms den sednare satsen. skall vara
förklarivg af den förras 1 sådant fall behöfves: knappt den er-
inran, alt betraktelse är en akt af reflekteradt aedvetande;
och således tillhör: det ena slaget af- medvetande, utaf hvilket det
omedelbåra utgör: det "andra; skall! åter denna: sednare sats
icke vara förklaring, - Så är: den-öfverflödig- och intetsägande;
då det af sig sjelft. förstås, att der: fäddgrtantke saknas: ingen
sjelfbetraktelse kan komma i fråga. :
P. 3. "Anden sträfvar ”att. befria sig från silt Burdest:
vara (beroende af)” naturen — ett sin sot. osvenskt sätt att
uttrycka: Anden sträfvar att befria sig från naturen, vid-hvyil-
ken han är bunden. Vårt språks: genius förbjuder öfverhufvud
bruket af den abstrakta infinitiven såsom substantiv, och denna
språkets lag får en lärobok: för ungdom icke rentaf: negligera.
P. 6. säges den subjektiva Anlehs subjektivitet bestå just
deruti, ”att den ännu icke realiserat sitt begrepp”; p- 7. säges
derémot Anden; såsom subjektiv, kunna vara fri, till sitt in-
re liksom färdig, eler :”hafva realiserat sitt begrepp.” Förf.
har velat RES 2) mellan subjektiv och objektiv Ande; b).in-:
om den - subjektiva "Anden mellan dess förmåga: och :-denna
förmågas realisering; - men han” har på ena Aa gifvit’ den
subjektiva Anden. eh definition, hvilken endast innefattar: dess
första form af förmåga
P;:7Z.: har väl till bokstafvén ängifvit HEGELS! begrepp af.den
objektiva Anden; men icke tba det=till den begriplighet;
söm: en lärobok: fordrar: "Tysicke är något suhjektivt-endast
derföre, att ”den subjektiva Anden se behåller det -hös
sig sjelf; i>sitt inre”. icke sheller-blifver det: objektivt (i den
betydelse detta ord-här har) derigenoms att det framträder i
det yttre; wtan subjektiva: äro individens inre bestämningar så
väl: son! dess yftringar; så länge icke ett allmänt medvetande;
ett:sallmänt interesse utgör deras. väsende: Uti-Hrecens defi-:
nition af Rätt, såsom förnuftets: existens, innebäres Visserligen;
att det inre Rättasson det är em verkbkgen sedlig vilja: och
ej elt abstrakt; »chimäriskt> ideal ovilkörligen trader ut till yt-
tre > existens ;’ men: utan missförstånd "kan "der: ej anses yr-
kadt; att: hvarje ”uppenbarelse af en individs inre i det yttre”
skulle vara ett moment af den objektiva Anden: "Om Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
