Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [69] Lindhult, Utkast till Lärobok i Anthropologien och Psychologien; [70] Trana, Elementarkurs i Psychologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
i stället hade helt kort ”antydt individets’ otillräcklighet för
Andens inre: utveekling och för naturens förädling, så: hade
han "i de: ungas sinne. kunnat: väcka tankan på samhällets
vigt och betydelse, hvilken genom hans iandan mera Fichtiska
än "Hegelska. framställning af denna punkt icke lärer uppkallas:
=P. 8 -påstås - philosopbi bestå :”i-eftertänkande och utre-
dande af ett gifvet: begrepp”; philosophiens första arbete är
väl dock: — oftast åtminstone — att rena: föreställningar till
begrepp eller utar de förra frambringa de sudnare; just deri
består det första af de ö:ne tänkandets momenter, hvilka Her-
&er kallar det abstrakta eller förståndiga, det dialek-
tiska och det spekulativa. Förf. ’synes: här bafva tänkt
sig detta förståndsmoment såsom något dödt och färdigt; "det
är visserligen så i förhållande till det dialektiska, men det är
tankens fulla energie i förhållande till föreställningen: "(Se
Heg.: Eneykl.: Erst.: Th. Die Logik (Berl, 1845) 8: 80. Zusats.).
Till p.:28. hafva vi intet att anmärka; framställningen af
skillnaden mellan empirisk, rationell och spekulativ psychologie
bör blifva gagnelig och interesserande; äfven psychologiens :hi-
storia är redig och värd att inbemtas.: Vid början af anthro-
pologien har Förf. vida klarare uttryckt skilnaden mellan na-
tur och Ånde än på den ofvananmärkta sidan 3: Barbarismens
ytterlighet är der utelemnad; och allt det väsendtliga af
nämnde sidas innebåll här uti valda uttryck återgifvet. Men
begreppet af de: organiska: systemerne (p. 28.) synes oss ej nog
redigt angifvet. Organiskt system måste vara det hela, hvars
momenter’ äro organisk kraft och organ. Det plastiska systemets
grundkraft t. ex. är reproduktiviteten och dess (systemets eller
grundkraftens) organ är ete. Att kalla reproduktiviteten den syste-
met ”motsvarande” kraften är att gifva kraften ett allt för
yttre förhållande till systemet, hvilket (enligt: hvad ock i bo-
ken angifves) ej: plägar identifieras med sitt organ, men väl
med sin grundkraft; så att organiskt system och organisk kraft
oftast betyda detsamma. == a
xc P. 80. ”Theoret. Anden söker bringa sitt inre, sitt med-
vetande i öfverensstämmelse med det yttre” är en bekant, men
inadequat (för trång) defin:, då Andens egna inre äfven ut-
ör föremål för den theoret. verksamheten. : P.: 87. uttrycker
inbillningskraftens 2:faldiga, motsatta rigtning åt sinonligheten
och åt tänkandet med dess ”vaeklande (!) mellan sinnlighet
och tänka, och den säges vidare ”nedtvingas” tillbaka till sinn-
lighetens innehåll. Vi behöfva ej erinra om det misslyckade
i denna imitation af de Tyska HEGEGIANERNES oftast sinnrika och
qvicka analogier eller om det olimpliga af ett sådant phanta-
sispråk uti en lärobok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
